Klädproduktion av gamla textilier i fysisk butik

Sammanfattning: Detta arbete undersöker hur cirkulär ekonomi kan implementeras in i klädindustrin med fokus på stickade och virkade textilier. Detta genom att studera hur direkt återproduktion av kläder i konsumentbutik skulle se ut, med att ta inspiration från ett redan befintligt koncept. Dagens klädproduktion använder sig främst av linjär ekonomi vilket ur ett hållbarhetsperspektiv inte är genomförbart på längre sikt. Med hjälp av litteraturstudier har framför allt KTH-bibliotekets Scopus använts, samt rapporter och statistik från olika fonder som arbetar och forskar inom området. Även ett besök i en av H&Ms butiker har genomförts där konceptet Looop och butiksuppbyggnaden studerades. En av de primära principerna i en cirkulär ekonomi ur ett produktionsperspektiv är att minimera och avleda avfall. Det finns många olika metoder för att åstadkomma detta, där återtillverkning är en av dessa. Metoden syftar till att restaurera använda produkter till ett skick som de vore nya, detta genom demontering och återproduktion. I klädindustrin är återtillverkning idag ett förhållandevis obekant koncept, något som påvisades under arbetets litteraturstudie. Detta till stor del på grund utav att det inte lanserats något tillräckligt resurseffektivt system för alla processer som ingår i produktionen; det finns moment som är utförda manuellt och som i stora skalor blir både tidskrävande och ohållbara ekonomiskt. På mindre skalor implementeras det dock, då hos nischade företag eller i projekt som hos H&M. I arbetet studerades H&M’s koncept Looop närmare för att se om det finns någon möjlighet på den svenska marknaden att det skulle kunna bli gynnsamt, samt hur man skulle kunna implementera produktionssystemet på annat sätt för att göra det mer gynnsamt. Projektet har fram till idag inte varit ekonomiskt lönsamt för företaget, utan det har framför allt existerat i ett utbildningssyfte. Detta på grund utav som tidigare nämnt, att systemet som används inte är tillräckligt resurseffektivt. Resultatet blev ett case där produktionssystemet kan implementeras i en butik, köpcenter eller eventuellt i en pop-up-butik. Tillsammans med systemet bör det införas olika komplement, för att både stärka konceptet i sig, men även i marknadsföringssyfte. Slutligen, för att konceptet ska bli gynnsamt, krävs det att konsumenters köpbeteende förändras och att folk blir mer medvetna om hur klädproduktionen påverkar miljön. För att möjliggöra återtillverkning på en större skala kan konceptet motivera till förändring, främst hos större tillverkande företag.