Utformning av och växtförslag till urbana odlingslotter

Sammanfattning: Miljöförstöringen har varit i blickfånget i ett par år nu. Människor börjar mer och mer bry sig om hur man själv kan påverka och minska sina egna miljöutsläpp. Den stora boven i dramat är alla transporter som används för att frakta bland annat grönsaker och andra livsmedel. Eftersom fler och fler människor flyttar in till städerna gör detta att transporterna ökar allt mer. För att få mer närodlat behöver vi odla mer i städerna. På så vis minskar transporterna och därmed miljöutsläppen som de medför. Ingen människa kan göra allt för att vi ska minska på detta, men alla kan vi göra något. En möjlighet är att vi börjar odla mer själva, antingen i vår egen lilla trädgård eller balkong. De som inte har någon balkong eller trädgård kan skaffa sig en liten kolonilott. Nästan alla större städer i landet har ett koloniområde. Detta är ett arbete som ger ett förslag på hur man skulle kunna utforma en odlingslott i en urban miljö där det inte alltid finns så gott om plats. I arbetet har man utgått ifrån fyra olika typer av hushåll; pensionärsparet, studenten, barnfamiljen och den familj som går först och främst efter utseendet. Förslagen på de olika odlingslotterna skiljer sig därför ganska mycket ifrån varandra. De olika odlingslotternas utformning har sin bakgrund i vad de olika familjerna kan tänkas vilja få ut av platsen. Barnfamiljens krav är att ha grödor som barnen kan plocka själva. De vill också att odlingslotten ska vara en plats där barnen själva kan få upptäcka växtlivet. Pensionärsparets kriterier är att ha grödor som de känner igen och kan relatera till, sådant som nästan alltid har funnits till hands. Studenten, med den inte alltid så stora ekonomin, har krav på grödor som ger hög avkastning och som den kan använda i matlagningen. Familjen som först och främst ser till utseendet vill ha grödor som är vackra att titta på, funktionen för grödorna spelar ingen större roll.