Ubåtar på piratjakt : Är ubåt typ Gotland en potent plattform i en internationell kontext med asymmetriska hot?

Sammanfattning: Världen är i ständig förändring, så även de krig och konflikter som utkämpas. Aktörerna utgörs inte längre enbart av nationer utan innefattas även ickestatliga aktörer. År 2000 utsattes amerikanska fartyget USS Cole för en asymmetrisk attack, där en ickestatlig aktör, genom asymmetrisk krigföring, åsamkade stor skada med relativt ringa medel. Denna typ av krigföring och hot är någonting relativt nytt inom den marina arenan. Uppsatsen syftar till att undersöka om ubåt typ Gotland är en potent plattform att nyttja vid en internationell insats med asymmetrisk hotbild. Uppsatsen bygger på att ubåt typ Gotlands förmågor jämförs med krav på förmågor, för att möta asymmetriska hot i en marin miljö. Krav på förmågor och Gotlands förmågor kategoriseras enligt variabler som utgörs av de sex grundläggande förmågorna. Genom analys och diskussion erhålls ett resultat för vardera variabel. Materialet som används är, för Gotlands del, officiell information om teknisk utrustning och prestanda, utgivet av tillverkandeföretag. Resultatet pekar på att ubåt typ Gotland som autonom enhet ej möter de krav som ställs, avseende verkan. Bestyckningen är inte lämplig att nyttja mot asymmetriska hot, med hänsyn till aspekter om insatsregler och proportionalitetsprincipen. Förutsatt att Gotland opererar i undervattensläge är dess förmåga till skydd och rörlighet god. Ubåt typ Gotland genom dess, för ubåtar, unika förmåga till dold spaning är det en värdefull resurs som kan nyttjas vid internationella insatser med asymmetriska hot.