Kunskap och preventiva åtgärder som kan motverka utvecklingen av delirium hos intensivvårdspatienter : En litteraturstudie

Sammanfattning: Bakgrund: Delirium innebär en påfrestning för patienten och medför förlängd vårdtid, ökad mortalitet och ökade samhällskostnader. Som intensivvårdssjuksköterska är det därför viktigt att ha kunskap om tillståndet och om preventiva åtgärder. Syfte: Att beskriva vilken kunskap intensivvårdssjuksköterskan behöver och vilka åtgärder som kan utföras för att förebygga utvecklingen av delirium. Metod: Design: Litteraturstudie. En litteratursökning genomfördes i databasen PubMed som resulterade i 20 utvalda, kvalitetsvärderade och evidensgraderade studier. Inklusionskriterier: Kvantitativa originalartiklar, utförda på människor, vuxna över 19 år, minst ett av valda sökord i titel eller abstract, skrivna på engelska och relevanta för ämnet. Exklusionskriterier: Studier publicerade före år 2000 och studier som enbart studerat läkemedel. Resultat: Utbildning om delirium resulterade i ökad kunskap kring och ökat igenkännande av tillståndet. Det gav kortare duration och minskad allvarlighetsgrad av delirium. Utbildning ledde till ökad användning av olika bedömningsinstrument och att dessa användes korrekt. Miljöåtgärder i olika former ledde till färre dagar med delirium. Användandet av olika strategier som gick ut på att reorientera patienten kunde vara korrelerat med en reduktion av delirium. Åtgärder för att främja naturlig nattsömn, exempelvis reduktion av onödig dagsömn, dagsljus, öronproppar och ögonbindlar ledde till minskad förekomst och duration av delirium. Exponering för bensodiazepiner var förknippat med utvecklingen av delirium. Tidig sjukgymnastik och mobilisering minskade durationen av delirium. Slutsats: Resultatet pekar på att lidande för patienten orsakat av delirium kan minskas med specifika utbildningsprogram. Det finns i litteraturen klargjort att flera konkreta åtgärder kan vidtas av intensivvårdssjuksköterskan för att förebygga utvecklingen av delirium.