Kvarboende i hemmet vid demens : konsekvenser för anhöriga som vårdar

Sammanfattning: Kvarboendeprincipen innebär att den äldre sjuka individen ska ha möjlighet att kunna bo kvar i sitt ordinära boende med hjälp av hemtjänst eller anhöriga. Ofta fyller anhöriga funktionen som vårdare och är en förutsättning för kvarboende i hemmet för personer med demens.Rapporter visar på svårigheter och ökad belastning för anhöriga. Syftet var att undersöka vilka konsekvenser kvarboende i hemmet kan ha för anhöriga till personen med demens. Metod var en integrerad litteraturstudie. Efter urval och kvalitetsgranskning återstod tolv artiklar som användes i resultatet. Elva artiklar var kvantitativa och en artikel var mixad metod. I resultatet framkom fyra kategorier: Anhörigvårdarna kände börda, Vårdandet övergick i psykisk ohälsa, BPSD inverkade på anhörigas livskvalité, Behov av hjälp utifrån. Konklusion: Varaktigheten i vårdandet samt om personen med demens hade BPSD var av betydelse för om anhörigvårdarna utvecklade känslan av börda, psykisk ohälsa samt om de var i behov av hjälp utifrån. Stöd och utbildning till anhörigvårdarna i tidigt skede kan bidra till att anhörigvårdarna orkar vårda längre i det ordinära boendet.