Inre tal hos barn med utvecklingsstörning : Finns det ett samband mellan inre tal och storleken på ordförråd?

Sammanfattning: Bakgrund: Då barn möts av en kognitiv utmaning talar de ofta högt med sig själva. Detta är en vanlig strategi hos barn i femårsåldern och kallas privat tal (private speech) vilket gradvis, i takt med att barnen åldras, utvecklas till en tyst form kallat inre tal. Inre tal är centralt i flera kognitiva uppgifter bland annat planering och problemlösning och är även involverat i arbetsminnet, främst i den fonologiska loopen. Det finns en begränsning i arbetsminnets kapacitet och även den fonologiska loopen är begränsad hos barn med utvecklingsstörning. Arbetsminneskapaciteten och utvecklingen av fonologiska loopen har en stor avgörande betydelse i tillägnandet av ordförrådet och därför kan en begränsning eller försening leda till en försening även i ordförrådet. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka inre tal hos barn med utvecklingsstörning samt att undersöka om det finns något samband mellan barnens inre tal och det aktiva respektive passiva ordförrådets storlek. Metod: I studien deltog 28 barn. Målgruppen bestod av 14 barn med lätt till måttlig utvecklingsstörning i åldrarna 8:4-16:0 år. Kontrollgruppen bestod av 14 barn med typisk utveckling i åldrarna 4:8-8:6 år. De båda grupperna matchades efter deras testresultat på Ravens färgade progressiva matriser. Det aktiva ordförrådet testades med Boston Naming Test och det passiva ordförrådet undersöktes med Peabody Picture Vocabulary Test. För att undersöka barnens inre tal och minnesstrategier användes European Picture Span Study.  Resultat: Resultatet visar att barnen i kontrollgruppen har ett större passivt och aktivt ordförråd jämfört med målgruppen och att ett större ordförråd hos kontrollgruppen tycks ha viss betydelse för att barnen ska välja en mer mogen strategi. Målgruppen i föreliggande studie använder sig av verbala strategier i mindre utsträckning än kontrollgruppen, men de tycks ha utvecklat en medvetenhet kring sin strategianvändning. Analyserna visar även ett signifikant samband mellan uppnådd spannivå och storleken på det passiva ordförrådet hos målgruppen, medan det hos kontrollgruppen finns ett signifikant samband mellan uppnådd spannivå och storleken på det aktiva ordförrådet.