Kartläggning av en grupp studenters arbetsmiljö - en kvantitativ tvärsnittsstudie

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Människan i rörelse: hälsa och rehabilitering

Sammanfattning: Bakgrund: Denna text diskuterar universitetsstudenters stillasittande och dess koppling till ökad skärmtid. Studier visar att 8 timmars dagligt stillasittande, speciellt med bärbara datorer, ökar risken för muskuloskeletala och kardiovaskulära problem. Statiskt muskelarbete under skärmtid kan leda till trötthet och nedsatt funktion. Att förstå studenters stillasittande kan hjälpa förebygga hälsoproblem kopplade till långvarigt sittande. Syftet: Syftet med studien var att vi ville undersöka hur, redan i tidigare ålder, den fysiska arbetsmiljön samt durationen av skärmtid och variationsmönster såg ut hos universitetsstudenter. Studiedesign: Kvantitativ tvärsnittsstudie. Metod: Denna rubrik beskriver metodologin som användes i en kvantitativ tvärsnittsstudie genomförd med en digital enkät för att samla in data från studenter vid Health Science Center (HSC) Campus. Inklusionskriterierna var studenter som tillbringade tid på HSC, medan exklusionskriterierna var icke-studenter, de som inte studerade på något program vid HSC, eller de som inte använde skärmar. Enkäten bestod av 43 frågor, inklusive flervalsfrågor och öppna frågor. Data samlades in med hjälp av Sunet Survey och analyserades med Excel. Etiska överväganden beaktades, och deltagarna hade möjlighet att samtycka och dra sig ur studien när som helst. Resultat: Studien indikerar att majoriteten av studenterna studerar hemifrån, oftast vid skrivbord, men att de också växlar mellan olika arbetsstationer. Endast en liten andel har anpassat sin arbetsplats, med vanligaste justeringarna i kontorsstol och användning av löst styrdon/datormus. Trots överväganden om anpassning har många studenter inte genomfört förändringar. Många deltagare använder kompletterande belysning vid sidan om dagsljus. Förvånansvärt var att 78,1% av deltagarna upplever fysiska besvär kopplade till bildskärmsarbete, med nacke, axlar och ländrygg. Slutsats: För att förbättra studenters arbetsmiljö och minska fysiska besvär kopplade till ökad skärmtid behövs ökad kunskap och information om förebyggande åtgärder. Det är viktigt att tillhandahålla studenter nödvändig information om skyddsombud och erbjuda ergonomisk vägledning för hemarbete. Implementering av regelbundna pauser och "rörelsepauser" under studietiden, tillsammans med utbildningsprogram om teknologins påverkan på hälsa, kan bidra till att främja välbefinnande.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)