Barns röster i en digitaliserad värld.

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

Sammanfattning: I denna kvalitativa studie undersöks elevers digitala intressen ur ett barndomssociologiskt perspektiv med stöd i teorier om praktikgemenskaper. Syftet med undersökningen är att lyfta barns perspektiv på hur vad deras digitala intressen kan erbjuda i form av sociala verktyg. Syftet är även att undersöka hur barn i rollen av elever upplever bemötandet av deras digitala intressen i fritidshemmets verksamhet. Materialet som ligger till grund för analysen samlades in genom fokusgruppsintervjuer med elever i åldrarna 8-10 år. Med stöd i tidigare forskning på ämnet analyseras elevernas roll i att forma sin egna digitala kultur. I det digitaliserade samhället skapas en polarisering i debatten kring barns användning av digitala verktyg där barnens egna perspektiv sällan lyfts. Utifrån kodning av det insamlade materialet identifieras sex stycken teman: Ömsesidigt engagemang, Makt och status mellan elever, Elevers språkbruk, Elevers upplevda underläge samt Elevers kompetens. Vidare tyder studien på att pedagoger förhåller sig till eleverna som becomings istället för beings vilket bidrar till att eleverna upplever att de befinner sig i en underordnad maktposition i fritidshemmet. Denna förminskning av elevers agens resulterar i att pedagoger inte hörsammar elevers digitala intressen i den utsträckningen som läroplanens syfte kräver. Slutligen diskuteras framtida pedagogers roll i att vägleda eleverna i dagens digitaliserade samhälle.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)