Hur kan resistens i varuflödeskedjan förbättra servicegraden?

Sammanfattning: Varuflödeskedjor har efter covid-19 pandemins utbrott upplevt stora störningar i flödet.Dagligvaruhandeln fick erfara extrema konsumentbeteende som innebar bunkring ochpanikköp. Dessutom kombinerades detta med råvarubrist och långa ledtider hos leverantörersom ledde till stora förseningar. Detta medförde även en försämrad servicegrad.Leverantörernas förmåga att möta kundernas efterfrågan brast. De utmaningar dessaorganisationer står inför nu är att hantera dessa omvärldsfaktorer och andra störningsmomentför att undvika bristande tillgänglighet i butik. Ett sätt att handskas med detta är att upprätta enresistent varuflödeskedja. Den nuvarande litteraturen saknar en praktisk syn på hur enorganisation inom dagligvaruhandeln kan uppnå en resistent varuflödeskedja som i sin turförbättrar servicegraden. Vår studie ämnar därför att studera och identifiera de strategier sombör implementeras för att kunna uppnå detta.Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie med ett induktivt angreppssätt och en beskrivandeoch förklarande forskningsdesign. Vår data härstammar från en väletablerad organisation inomdagligvaruhandeln som är verksam i Sverige. För att kunna besvara syftet med studiengenomförde vi semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat tyder på att det finns trehuvudsakliga strategier organisationen bör implementera för att uppnå en resistentvaruflödeskedja som genererar en förbättrad servicegrad. Dessa är (1) kontinuerlig ochtransparent kommunikation mellan kund och leverantör, (2) effektivisering och optimering avlogistiken och (3) identifiering av konsumentbeteenden och skapandet av flexibilitet. Dock börfem förutsättningar tas i beaktning innan upprättandet av resistent varuflödeskedja kanmöjliggöras. De förutsättningarna är marknadsefterfrågan, nivå av flexibilitet, relation mellanalla involverade aktörer, bransch och komplex varuflödeskedja. De teoretiska bidragen i dennastudie är en fördjupad förståelse gällande hur en organisation inom dagligvaruhandeln kanupprätta en resistent varuflödeskedja. Studiens resultat kan förenkla processen av att uppnåmotståndskraft. Vidare har den lett till en ny infallsvinkel samt öppnat upp för diskussiongällande sambanden mellan resistent varuflödeskedja och servicegrad. Fortsättningsvis är detpraktiska bidraget en vägledning för en organisation inom dagligvaruhandeln med hjälp av detre strategier vi har identifierat. De kan enklare identifiera vart det brister i varuflödeskedjan.Detta kommer i sin tur leda till att upprättandet av en resistent varuflödeskedja som förbättrarservicegraden möjliggörs.