Perennproduktion : kan historien vägleda oss till en hållbar framtid?

Sammanfattning: Studien undersöker den hortikulturella näringen i ett historiskt perspektiv, perennproduktionens utveckling och användning av torv fram till idag. I och med de utmaningar som trädgårdsdesigners står inför då torv är det substrat som nu dominerar i branschen vill studien belysa möjligheterna till mer hållbara metoder. Eskalerande klimatförändringar med kraftiga regn och extremvärme som följd påskyndas av de växthusgasutsläpp som uppstår från utdikade våtmarker vilka används för torvutvinning i Sverige. Indirekt blir miljöpåverkan från perennodling och användning av perenner allt mer betydande. Samtidigt som trädgårdsnäringen spelar en avgörande roll i attskapa gröna platser för ekosystemtjänster och klimatåtgärder förlitar den sig i hög grad på användning av torv. Perennodlingen var under första halvan av 1900-talet småskalig och bedrevs främst på friland. Under 1960-talet började fler odlare att använda torvsubstrat vilket medförde att odlarna gick från frilandsodling till containerodling. Idag är detta det huvudsakliga sättet att bedriva perennproduktion på. Plantskoleverksamheter bedrivs på ett systematiserat sätt med maskiner som är anpassade till krukor och torv. Perennerna kan produceras mycket snabbt och effektivt. Samtidigt finns det indikationer på att torven inte alltid ger perennerna de bästa utvecklingsmöjligheterna efter att de planterats ut. Forskning visar att växter har bättre förutsättningar att utvecklas i mykorrhizasymbios. Det finns också indikationer på att torv kan hämma den typen av utveckling. Genom att odla perenner på friland kan man använda sand som substrat istället för torv. Sanden kan återanvändas och behöver inte bytas ut. Mykorrhiza kan utvecklas i sand och tillgodose växterna med näring. För att bedriva en alternativ produktion krävs kunskap om växterna och deras livsbetingelser. Nutida konventionell perennproduktion kräver inte den typen av kunskap. För att den gröna näringen ska förbli grön behöver vi utvärdera dagens rationella produktion av perenner och istället se vad kunskap och de hantverksmässiga aspekterna kan bidra med i framtiden.