Familjecentrerad vård inom pediatrisk palliativ vård : en litteraturöversikt

Sammanfattning: Bakgrund Pediatrisk palliativ vård är den del av hälso- och sjukvården som syftar till att vårda barn i livets slutskede. Föräldrar till dessa barn genomgår en period av lidande, stress och psykiska påfrestningar och är därför i behov av stöd från sjukvårdspersonalen. Sjuksköterskan har ett ansvar att tillgodose hela familjens önskemål och kan genom ett familjecentrerat arbetssätt möta både föräldrars och barnets behov. Föräldrars upplevelser av pediatrisk palliativ vård utifrån perspektivet familjecentrerad vård är således betydelsefulla för att generera kunskap i hur sjuksköterskan kan bemöta familjer i denna situation.  Syfte Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av pediatrisk palliativ vård utifrån perspektivet familjecentrerad vård. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt med en deduktiv ansats genomfördes och baserades på 17 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna som inkluderades inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL, med relevanta sökord utifrån det valda syftet. Kvaliteten på artiklar granskades och innehållet i artiklarna analyserades med stöd av en integrerad analysmetod. Resultat Litteraturöversikten resulterade i de tre huvudkategorier: Delaktighet, Kommunikation och Psykosocialt stöd. Vidare skapades åtta underkategorier vilka belyste föräldrarnas erfarenheter av pediatrisk palliativ vård utifrån perspektivet familjecentrerad vård. Ett gemensamt beslutsfattande, kontinuitet och tillitsfulla relationer, att få samtala om döden samt individanpassad information framkom som betydelsefulla faktorer. Även professionellt stöd, stöd från vårdpersonal och familjer i samma situation samt från partner, familj och vänner var värdefullt. Likaså att införliva tro, hopp och mening var värdefulla aspekter vilket tydliggjordes genom ett familjecentrerat arbetssätt. Slutsats Denna litteraturöversikt visade att föräldrarna upplevde familjecentrerad vård som avgörande för att hantera situationen i att ha ett barn som vårdas palliativt. När vårdpersonalen tillämpade detta arbetssätt kände föräldrarna sig hoppfulla, sedda, respekterade och involverade. Det var dock inte alltid detta arbetssätt efterföljdes, vilket resulterade i att föräldrarna kände sig förvirrade, förbisedda och osäkra.