Får jag vara med? –En analys av hur mobbning gestaltas i två bilderböcker

Sammanfattning: Detta är en analys av hur mobbning gestaltas i två bilderböcker. Skolverket (2019) skriver att skolan ska se till att ingen människa blir utsatt för diskriminering, förtryck eller kränkande behandling och ett hjälpmedel läraren kan använda sig av i klassrummet för att förebygga mobbning är bilderboken (s.10). Mitt syfte är att analysera mobbningen som gestaltas ur olika synvinklar i de två bilderböckerna. Genom min frågeställning har jag först svarat på vilken sorts mobbning som är mest förekommande och sedan hur samspelet mellan bild och text gestaltas i dessa mobbningssituationer. Utöver detta analyseras den tredje frågeställningen som handlar om hur de vuxna agerar i mobbningssituationerna. Även hur karaktärernas trivsel i skolan och i hemmet påverkas av mobbningen. Hur jag har besvarat mitt syfte är genom att huvudsakligen analyserat bilden och texten och samspelet mellan dem när jag analyserat mina frågeställningar. Det har jag gjort genom att ha använt mig av BRIS (u.å.) kategoriseringar av psykisk, verbal och fysisk mobbning samt Maria Nikolajevas (2000) kategorier om samspelet mellan bild och text och hennes personbeskrivningar av karaktärer. Resultatet visar att det främst förekommer psykisk mobbning i Ingen vill vara med Elin och fysisk mobbning i Rädda Vilda/Rädda Molly. Den ena bilderboken har främst ett kompletterande samspel mellan bild och text och den andra ett symmetriskt. Föräldrarna i bilderböckerna får aldrig reda på att någon mobbning förekom och kan därför inte agera. Det är en öppen tolkningsfråga om lärarna ser mer än vad de agerar efter där de antingen inte kan agera eller väljer att inte göra det. Resultatet visar även att huvudkaraktärernas trivsel inte bara påverkar deras mående i skolan utan även i hemmet som påverkade karaktärerna psykiskt och fysiskt. Till vidare forskning hade det varit intressant att undersöka varför de vuxna karaktärerna gestaltas som de gör och varför författare från min studie samt från tidigare forskning väljer att gestaltas de vuxna som icke agerande i de mobbningssituationer som sker.