Kartläggning av levnadsvanor före hjärtinfarkt hos patienter vid ett regionsjukhus i södra Sverige under åren 2015-2020

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Människan i rörelse: hälsa och rehabilitering

Sammanfattning: Bakgrund: Sjukdomar i cirkulationsorganen står för en tredjedel av alla dödsfall i Sverige idag och är en av de vanligaste dödsorsakerna världen över (7). Fysisk inaktivitet, rökning, kost, kön och ålder är kända betydande riskfaktorer för att insjukna i hjärtinfarkt (1). Riskfaktorer följs vanligen upp och undersöks hos patienter efter hjärtinfarkt. Dock saknas statistik över hur patienternas levnadsvanor har sett ut innan hjärtinfarkten. Kartläggande statistik över detta skulle vara ett viktigt underlag för arbete med hälsoprevention och prioritering av målgrupper efter en hjärtinfarkt. Syfte: Studiens syftade till att kartlägga hur stor andel av de patienter som vårdats för hjärtinfarkt på ett regionsjukhus i södra Sverige som bedömts nå upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet. Studien syftade också till att undersöka om den fysiska aktivitetsnivån varierade beroende på kön och ålder samt om kost- och tobaksvanor skiljde sig mellan tillräckligt aktiva och otillräckligt aktiva patienter. Metod: Studien har en retrospektiv tvärsnittsdesign och genomfördes genom kartläggning av patientjournaler från ett sjukhus i södra Sverige. Kartläggningen innefattar fysisk aktivitetsnivå, tobak- och kostvanor och resultatet presenteras som deskriptiv statistik i tabeller. Kartläggningen omfattar de 1753 patienter som vårdats för hjärtinfarkt under en femårsperiod och där fysisk aktivitetsnivå bedömts. Journaluppgifterna erhölls avidentifierat. Resultat: Bland kvinnor minskade andelen tillräckligt fysiskt aktiva i takt med stigande ålder. Bland män i åldersgruppen 45-64 år fanns däremot en något lägre andel tillräckligt fysiskt aktiva än bland män som tillhörde de äldre åldersgrupperna. De patienter som uppgav att de aldrig rökt eller slutat röka för mer än 6 månader sedan hade i högre utsträckning skattats som tillräckligt fysiskt aktiva jämfört med den grupp som klassades som dagligrökare. Bland de som bedömts ha betydande ohälsosamma kostvanor var majoriteten även otillräckligt fysiskt aktiva. Slutsatser: Kartläggningen visade att patienterna skattades som ungefär lika fysiskt aktiva som Sveriges befolkning i allmänhet. Män i åldern 45-64 år var dock en avvikande grupp då de i hög grad var otillräckligt fysiskt aktiva. I undersökningsgruppen var andelen tobaksanvändare högre än i befolkningen i allmänhet. Tobaksanvändare och de med dåliga kostvanor var dessutom oftare otillräckligt fysiskt aktiva, jämfört med de som inte använde tobak och hade hälsosamma kostvanor. Det visades också att det fanns en signifikant skillnad i huruvida kvinnor respektive män får frågan om fysisk aktivitet, då kvinnor tillfrågas mer sällan p=0.002. För att dra generella slutsatser kring levnadsvanor hos de patienter som drabbas av hjärtinfarkt krävs att ytterligare studier genomförs i större omfattning och med ett mer konsekvent underlag.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)