Systematiskt kvalitetsarbete som verktyg för skolutveckling - från riksdagsbeslut till rektors vardag via begreppsförvirring och förändrad förståelse.

Sammanfattning: Syfte: Studiens syfte är att belysa en kommunal skolverksamhets förändringsprocess med att utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete från kvalitetsredovisning till ett kontinuerligt förbättringsarbete. Genom att ställa ett enskilt fall i relation till kontextuella samband syftar studien även till att belysa det komplexa samspel som föreligger från det att ett politiskt beslut fattats till att det blivit en institutionaliserad del av skolenheternas vardagsarbete. Teori: Lindensjö & Lundgrens teoretiska begreppsapparat och teoretiska perspektiv används för att beskriva och analysera politisk styrning av reformen kring systematiskt kvalitetsarbete. Teorin om offentliga insatsers resultat identifierar åtta faktorer som kan påverka. Dessa faktorer används för att organisera studiens resultat. Sandberg & Targamas teori om hur man kan utveckla praktiska metoder för ledning genom förståelse utifrån ett tolkande perspektiv och Senges teori om generative learning utifrån behovet av att i en lärande organisation ständigt ifrågasätta sina mental models används för att förstå förändringsprocessen och ställs i relation till Gadamers begrepp verkningshistoria. Metod: Det empiriska materialet härrör från sex kvalitativa intervjuer med tre rektorer och en intervju med utbildningsledare vid utbildningsförvaltning, samt från textgranskning av kvalitetsredovisningar. Litteraturstudier har möjliggjort att sätta det insamlade materialet i relation till omgivande samhälle och rådande bestämmelser. Kvalitetsarbetets utvecklande följs över tid, från 2010 fram till 2014. Intervjuerna med rektorer sker i två omgångar med ett drygt år mellan de inledande och de uppföljande intervjuerna. Materialet tolkas utifrån en kvalitativ hermeneutisk ansats. Resultat: Staten har använt juridisk styrning för att förändra det systematiska kvalitetsarbetet. Förändringen har följts upp med ideologiska, ekonomiska och utvärderingsmässiga styrmedel. Kommunalt går kvalitetsarbetet från självstyre till samverkan med staten. För att behålla ledningens auktoritet går man balansgång mellan att visa förmåga och samtycke. Relationen mellan staten som formuleringsarena och kommunen som realiseringsarena förstås till viss del som en medierad relation. Lokalt uppvisar rektorerna inledningsvis en teknisk syn på kvalitetsredovisningens funktion samtidigt som behov framträder av att förändra förståelsen av systematiskt kvalitetsarbete. En ökad medvetenhet om det systematiska kvalitetsarbetets inneboende möjligheter syns i den senare intervjuomgången. Viktiga förutsättningar för att kunna bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete var ledningens prioritering, förvaltningens stöd samt en väl fungerande organisation. Rektorerna uttrycker önskemål om en fördjupad förståelse av vad som förväntas på den realiserande arenan. Fyra dimensioner ser ut att driva skolenheternas förbättringsarbete framåt och ses som ett logiskt led i att de blivit lokala arenor för formulering. Rektors interventionsteori används för att få den pedagogiska personalen att omfatta en gemensam förståelseram. Systematiken i kvalitetsarbetet framträder som ett verktyg. Vilken fas förbättringsarbetet befinner sig i avgör vilka ingripanden som har potential att fungera. En begreppsförvirring kring begreppen kvalitet och kvalitetsarbete framkommer, kanske på grund av den förskjutning som verkar ha skett från en klassiskt ändamålsinriktad rationalitet till en ideologisk rationalitet, där metoder och instrument styr förändringarna. Studien bidrar med att ge liv åt tidigare forskningsresultat genom det enskilda fallets framställning. Studien bidrar även med att visa på hur det systematiska kvalitetsarbetet kan utgöra ett verktyg för verksamhetsutveckling om en förändrad förståelse utvecklas. Förståelsen förändras när berörda i dialog med ledning och experter reflekterar och ifrågasätter i direkt anknytning till aktuell praxis.