Bilderboken som potentiellt läromedel för inkluderande och demokratisk svenskundervisning i F-3 : exemplet ADHD hos huvudkaraktären

Sammanfattning: Skönlitteratur är ett vanligt inslag i skolundervisningen, men vilka normer och värderingar sänder lärare till sina elever via böcker? Enligt läroplanen för grundskolan skall ingen elev bli diskriminerad i skolan oavsett av bland annat: kön, genus, ålder och funktionsnedsättning. Med detta som utgångspunkt har jag valt att studera ett antal bilderböcker där en karaktär har en uttalad eller outtalad ADHD diagnos.      Syftet med denna studie är att synliggöra bilderbokens potential som läromedel i svenskämneskonceptionen som demokratiämne samt inkluderande undervisning. Detta genomförs genom en kvalitativ bilderboksanalys ur ett intersektionellt perspektiv. Med utgångspunkt i kön, genus, ålder och funktionalitet analyserar jag 21 bilderböcker normkritiskt med hjälp av ett schema och en analysmodell som inspirerats av Nikolajevas schema över genusstereotyper och från Graeskes förslag på frågor att använda i en läromedelsanalys.      I bilderböckerna har jag sett en homogen bild för hur flickor och pojkar med ADHD karaktäriseras i symptom och genusbeteende. Barnens utseende är könsstereotypiskt. Barn med ADHD kategoriseras vanligtvis efter sin funktionsnedsättning och upplevs som avvikande. Däremot finns det bilderböcker som inkluderar barnen och skildrar dem som en i gemenskapen. I mitt resultat kom jag fram till att bilderböcker kan användas som läromedel för att verka identitetsskapande och för att träna sin förståelse för andra människor. Lärare har ett stort ansvar i val av böcker för att inkludera alla elever och inte förstärka normer. För att arbeta inkluderande och normkritiskt i ämneskonceptionen svenskämnet som demokratiämne med bilderböcker bör lärare genomföra en analys för att synliggöra vilka normer och värden som bilderboken förmedlar och planera sin undervisning därefter med ett inkluderande förhållningssätt.