Bokal - och föreställningar om staden

Sammanfattning: Den här uppsatsen uppkom genom ett intresse för urban-sociologi och stadsplanering samt för relationen mellan sociala relationer och fysisk miljö. När jag genom en arkitekt kom i kontakt med projektet Bokal i Rosengård blev jag genast intresserad av vilka föreställningar och målsättningar som format detta projekt. Jag blev intresserad av hur projektet var tänkt som ett led i utvecklingen av Rosengård, ett området som ofta beskrivs som en problemfylld förort. För att förstå projektets grundläggande idé och aktörernas bakomliggande föreställningar visade sig att en kvalitativ ansats vara den bästa metoden att nå denna förståelse. Eftersom mitt intresse riktades mot föreställningar och brukardeltagande i planeringsprocessen blev intervju det självklara metodvalet. Som analytiska redskap har jag i denna uppsats använt mig av Antonio Gramsci’s begrepp hegemoni och Gayatri Spivak’s begrepp subjektcentrism, jag har sedan relaterat min undersökning till nationell och internationell forskning om urbanitet och planering. Redovisningen av den empiri som insamlades genom intervjuerna samt analysen av denna visar att det tycks finnas starka drag av konsensus. Aktörernas, arkitekternas och planerarnas uppfattningar om vad som är en bra stad, en bra mötesplats eller hur integration skall gå till är inte helt identiska men är ändå präglade av en uppfattning med starka hegemoniska drag. I planeringen av ett projekt som Bokal förväntades dessa aktörer att på något sätt involvera medborgare så att dessa kan komma med förslag och påverka planeringsprocessen. Denna uppsats visar hur denna till övervägande del hegemoniska uppfattning, denna tydliga bild, efter vilken Bokal utformades, kan sägas ha fått ett spontant samtycke av invånarna i Rosengård. De föreställningar och förhållningssätt som ligger bakom projektet ifrågasattes inte och hegemonin reproduceras. Det bör dock poängteras att projektet Bokal måste ses som ett positivt inslag i området Rosengård där människor får ta en plats i områdets offentlighet och att det innebär en chans till försörjning för människor i området.