Yttrandefrihet och personlig integritet i konflikt

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att redogöra för den utsträckta yttrandefrihet som finns i svensk rätt och belysa dess relation till personlig integritet. Skyddet för yttrandefriheten i svensk rätt är omfattande och består av rätten att yttra sig samt av det rättsliga skyddet. Regeringsformen ger var och en rätt till yttrandefrihet. Tryckfrihetsförordningen, innehållande offentlighetsprincipen, samt yttrandefrihetsgrundlagen utgör det rättsliga skyddet för utövandet av yttrandefriheten. Vidare begränsas yttrandefriheten genom exklusivitetsprincipen, yttrandefrihetsbrotten samt genom hänvisningar till lag ex. offentlighet- och sekretesslagen. Rätten till personlig integritet regleras i regeringsformen och innebär ett skydd för enskilda personer gentemot det allmänna. Uppsatsen begränsas till personlig integritet i ideell mening som innebär en persons anseende, goda namn eller rykte. Vid en kränkning av personlig integritet i ideell mening är åtal för ärekränkningsbrott närmast till hands. Förutsättningarna till en fällande dom är knappa när kränkningen skett i ett grundlagsskyddat media. Utöver skyddet för yttrandefrihet och privatliv i svensk rätt tillkommer europakonventionens krav på Sverige. Europakonventionen innehåller både rätten till yttrandefrihet och privatliv. Det finns inget som säger att Sverige kränker konventionen men eftersom dess tillämpning är dynamisk kan Sverige komma att hamna i riskzonen då europadomstolens praxis ger mer tyngd åt rätten till privatliv än vad svensk rätt ger uttryck för. Enskildas personliga integritet är precis som yttrandefriheten skyddsvärd. Problemet är att personlig integritet som begrepp inte går att ta fasta på och det förefaller svårt att definiera. Samtidigt innebär rätt till personlig integritet alltid en direkt eller indirekt inskränkning i yttrandefriheten. Eftersom yttrandefriheten har stark position i svensk rätt är området kring personlig integritet känsligt att hantera, men åtgärder behöver vidtas. Förslagsvis genom införande av ett självsanerande system likt det system som finns för press, radio och tv. Uppsatsen behandlar problematiken kring databasen Lexbase som åtnjuter grundlagsskydd genom ett s.k. utgivningsbevis. Sajten publicerar tviste- och brottmåls domar online helt i enlighet med gällande rätt. Lexbase har fått stark kritik från människor som känt sig uthängda och kränkta. Lexbase kan användas av vem som helst och sökfunktionen kan utnyttjas till att finna information om exempelvis en granne som varit med i ett brottmål. Lexbase blev åtalade för förtal men friades på samtliga punkter i april 2015 och yttrandefriheten fick företräde.