Morfologiskt processande i talad och skriven produktion : En explorativ studie om sambanden mellan morfologiska pauser, revideringar och fel i högstadieelevers muntliga och skriftliga produktioner

Sammanfattning: Bakgrund Morfologisk kunskap har visats gynna läsutvecklingen vilket lett till ökat forskningsintresse för hur morfologisk träning och medvetandegörande kan främja läsförmågan, framförallt bland elever med läs- och skrivsvårigheter. Hur morfologisk kunskap ter sig i typisk språkproduktion och huruvida morfologiska skillnader finns beroende på om produktionen utgörs av tal eller skrift är däremot mindre beforskat. En svårighet när det kommer till forskning om morfologisk produktion är att morfologiskt processande sannolikt sker under den språkliga förberedelsefasen vilken är svår att undersöka experimentellt. Ett sätt att fånga morfologiskt processande under produktion är att undersöka när personer möter svårigheter och hur de bearbetar dessa svårigheter.  Syfte Studiens syfte var att undersöka eventuella samband mellan morfologisk osäkerhet (dvs. pauser, revideringar och fel) i talat och skrivet språk samt undersöka om dessa osäkerheter avspeglas i ett morfologiskt kunskapstest. Metod Nitton högstadieelever fick genomföra en skrivuppgift, en muntlig uppgift samt ett nykonstruerat morfologiskt kunskapstest. Elevernas skrivprocess registrerades med hjälp av keystroke-logging för att analysera morfologisk osäkerhet under skrivande samt andel morfologiska fel och särskrivningar i den slutgiltiga elevtexten. Den muntliga uppgiften spelades in och analyserades med avseende på morfologisk osäkerhet under muntlig framställning. Morfologitestet, vilket bestod av sex deltester, genomfördes skriftligt och det sammanlagda resultatet för varje elev beräknades.  Resultat Ingen elev uppvisade morfologisk osäkerhet under muntlig produktion. Under skrivande noterades följande processer i morfemgränser på gruppnivå: pauser (10,21%), revideringar (1,31%), fel (0,49%) och särskrivningar (0,52%). Andel morfologiska osäkerheter under skriftlig produktion hade inget signifikant samband med resultatet på det morfologiska kunskapstestet. Post hoc-analys visade dock ett positivt samband mellan morfologiska pauser i skrivprocessen och antal poäng på ett deltest som undersöker morfologisk-syntaktisk kunskap.  Slutsatser Denna explorativa studie indikerar att morfologisk osäkerhet är ovanlig i talproduktion men att det kan förekomma i skrivprocessen, främst genom pauser i morfemgränser.  Resultatet antyder vidare att samband finns mellan pauser i morfemgränser under egen produktion och resultatet på ett test avsett att mäta morfologisk-syntaktisk kunskap. Resultatet bör dock tolkas aktsamt med hänsyn till det låga deltagarantalet och studiens explorativa angreppssätt.