Vår livsviktiga uppgift : Om socionomers arbete med ungdomar i riskzon för suicid

Sammanfattning: Syftet med denna studie var att undersöka de arbetssätt yrkesverksamma socionomer i Sverige använder i behandlingen och stödet av suicidbenägna barn och unga samt vad de uppfattar är bakomliggande faktorer för att en ung människa överväger att ta sitt liv. För att uppnå syftet användes kvalitativ metod i form av individuella forskningsintervjuer med fyra olika socionomer som i sitt yrkesliv kommer i kontakt med barn och unga som har just suicidrelaterad problematik. Arbetet genomsyrades av teorierna KASAM (känsla av sammanhang) samt krisintervention. Studiens resultat visade att det ofta är flertalet olika samverkande faktorer som leder till att en ung människa överväger att ta sitt liv. Enligt respondenterna finns det en rad olika metoder och sätt att arbeta med barn och unga i riskzonen för suicid och att vilken av dessa som är mest effektiv inte går att bestämma eftersom det är högst individuellt. Vidare visade resultatet att samtliga tillfrågade socionomer använder sig av ett uppmuntrande och bekräftande tillmötesgående samt lågaffektivt bemötande. Detta ansåg de vara mycket viktigt och avgörande i arbetet med målgruppen. Utifrån detta kunde slutsatsen dras att själva grunden till lyckade resultat av detta arbete är att skapa goda relationer mellan professionella och individer.