Kunskapsglapp i undervisningen

Sammanfattning: Jag jobbar som gymnasielärare på estetiska programmet med inriktning media och estetik i en mellanstor stad i Sverige. Under vårterminen 2022 påbörjade vi ett utvecklingsarbete av inriktningen estetik och media på skolan där jag arbetar. Jag och min kollega Sofie har tagit över ansvaret för inriktningen och vill utveckla den pedagogiska miljön. Ett av målen vi satt upp är att skapa större förståelse för varför vissa kunskaper från kurser inte verkar bestå hos eleverna när de läser fortsättningskurser i samma ämne. Vi vill även hitta verktyg för att möta detta problem. Denna studie har blivit en del av detta utvecklingsarbete.Jag har kommit att intressera mig för kunskapsglapp då jag flertalet gånger undervisat en fortsättningskurs och upptäckt att elever inte tagit med sig kunskaperna från föregående kurs. I de kurser jag undervisar använder vi professionella verktyg för att skapa olika former av medieprodukter. Verktygen har vi alltid noga gått igenom steg för steg så att eleverna ska kunna klara att hantera alla steg i processen för att nå målet att skapa en medieprodukt. Det kan kännas överväldigande för eleverna när vi har genomgång även om man bryter ner innehållet under flera lektioner. Detta är något jag är medveten om och försöker därför alltid förhöra mig om hur mycket eleverna kommer ihåg sedan tidigare. Många gånger visar det sig då att eleverna inte minns de olika steg vi gått igenom, att det finns glapp i deras förförståelse. När jag pratat med lärare på andra skolor och frågat lärare i forum på internet om de har liknande problem så har jag upptäckt att de har det. Jag ser därför att denna studie inte bara är relevant för vårt utvecklingsarbete utan för gymnasielärare i allmänhet och för lärare i praktiska ämnen i synnerhet.Jag har observerat att vi som undervisar estetiska ämnen, med fokus på medieteknik, ofta ställs inför annorlunda pedagogiska problem än vad kollegor som undervisar i andra ämnen tenderar att göra. Ett exempel på det är att vi i princip uteslutande arbetar i en digital miljö. Datorn är vårt främsta arbetsredskap tillsammans med våra särskilda programvaror vilket skapar unika pedagogiska utmaningar, såsom att vi är begränsade till att använda de funktioner som programvarorna erbjuder. Ett annat pedagogiskt problem är att vi oftast inte utgår från någon kurslitteratur när vi planerar lektionerna utan lutar oss direkt mot kursplanen. Kursplanen är i sin tur ofta skriven på ett vis som ger läraren mycket frihet att tolka kursens upplägg och innehåll efter eget huvud. En kurs kan skilja sig mycket åt från en lärare till en annan beroende2på lärarens egna kvalifikationer inom ämnet. Därför finns det en överhängande risk att det uppstår kunskapsglapp mellan kurser när olika lärare leder kurserna.