Lite om mycket eller mycket om lite : En studie om läroboken i ämnet Hem- och Konsumentkunskap

Sammanfattning: Sammanfattning Läroboken är ett av de verktyg som lärare kan använda i sitt arbete för att eleverna ska nå målen. En lärobok kan spela en stor roll i en lärares undervisning och det är därför av största vikt för blivande lärare att kritiskt granska de läroböcker som man tänker sig att använda. I ämnet hem- och konsumentkunskap är boken Hem- och Konsumentkunskap år 7 - 9 av Hedelin m.fl. (2007) en vanligt förekommande lärobok i många lärares undervisning. Detta examensarbete utgår utifrån förförståelsen att ovan nämnda lärobok möjligen är det fullkomliga läromedlet för en lärare i ämnet men samtidigt finns även med i beaktande att det förekommer en viss kritik från lärare mot boken i fråga. Huvudsyftet med arbetet har varit att studera läroboken med fokus på ämnets fyra grundläggande perspektiv, resurshushållning, hälsa, jämställdhet och kultur. Med arbetet har även funnits två delsyften, dels att reflektera över lärares praktiska arbete med läroboken utifrån några teoretiska synsätt dels att undersöka elevers upplevelser av läroboken. Som utgångspunkt för resonemanget har modellen Den didaktiska triangeln använts där de tre hörnen fått symbolisera lärobok, lärare och elev (se t.ex. Imsen, 1999). Denna modell kompletteras i arbetets resultatkapitel med dubbelriktade pilar för att åskådliggöra interaktionen mellan triangelns hörn. Tidigare forskning inom området visar att det finns all anledning att ta upp läromedel till diskussion, bland annat i förhållande till elevers måluppfyllelse. I Skolverkets utvärdering av grundskolan 2003 diskuteras att lärarna i ämnet prioriterar vissa mål lägre än andra, till exempel jämställdhet. Detta föranleder utredarna att föreslå en vidare diskussion om ämnets förmåga att ligga i linje med den senaste kursplanen såväl som med samhällsutvecklingen i stort. Utvärderingen pekar på att det även behövs en fördjupad diskussion hur styrdokumentens mål konkret kan omsättas i undervisningen (Skolverket, 2004). Arbetets metodiska ansats har hämtat sin inspiration från hermeneutiken. De metoder som har valts för tolkning av läroboken är en kombination av Bergström och Boréus (2005) innehållsanalys och Morbergs textgranskningsschema fritt efter Gustafsson m.fl. (2006). Som metod för övrig datainsamling har ostrukturerade intervjuer använts vilka har genomförts med elever i grupp samt med lärare enskilt och i grupp (se exempelvis Bryman, 2002). Resultatet av elevintervjun visar att deltagarna är odelat positiva till den aktuella läroboken vilket även de deltagande lärarna är, dock med vissa reservationer. Anmärkningsvärt är att ingen av de tillfrågade lärarna har sökt information om övriga läromedelsförlags utbud av läroböcker. Analysen av den aktuella läroboken visar att den fysiska dimensionen av hälsoperspektivet väger tyngst och att perspektivet jämställdhet i stort sett är osynligt i boken. Författarens slutsats blir att läroboken Hem- och konsumentkunskap år 7 – 9 av Hedelin m.fl.(2007) inte är ett fullkomligt läromedel för ämnet utan bör kompletteras med ytterligare material för att visa ämnets kunskapsområden, perspektiv och dimensioner ur olika synvinklar.