Nyanlända elever i svenska skolan

Sammanfattning: År 2015 hade vi en stor flyktingvåg i Sverige, vilket inneburit att många flyktingbarn placerades i de svenska skolorna runt om i landet (Skolverket 2018b). Detta har lett till utmaningar för skolan, vilket vi fått erfara under vår verksamhetsförlagda utbildning. Där har det funnits många lärare som anser att de inte fått stöd, resurser eller den hjälp som de anser sig behöva i sin undervisning av nyanlända elever. Syftet med denna kunskapsöversikt är att få kunskap och förståelse för hur forskningen menar att vi bör undervisa nyanlända elever i svenskämnet. Vi vill också ta reda på de yrkesverksammas syn gällande undervisningen av de nyanlända eleverna. Utifrån forskning vill vi även få en fördjupad förståelse av begreppen inkludering, integrering, exkludering och segregering. Vi har valt att göra en allmän litteraturstudie. Vi valde att använda oss av datorbaserade sökningar i olika referensdatabaser som sökmetod för att hitta artiklar som skulle komma att ge oss information och svar på vårt syfte och våra frågeställningar. I våra sökningar har vi avgränsat oss till att utgå från artiklar som är granskade och skrivna de senaste tio åren, 2010–2020, på svenska och engelska. De 12 studierna vi valt att utgå från har använt sig av olika metoder, dessa metoder är intervjuer, observationer, litteraturanalyser eller en kombination av dessa metoder. Resultatet av kunskapsöversikten visar att forskarna och yrkesverksamma i studierna inte är överens om hur undervisningen av nyanlända eleverna i ämnet svenska bör ske. Kunskapsöversikten visar att det krävs mycket tid, resurser och kompetens för att kunna inkludera de nyanlända eleverna i klassrummet. Den visar också att de flesta forskarna inte definierar begreppen inkludering, integrering, exkludering eller segregering. Alla kommuner och skolor arbetar olika och har olika förutsättningar. Kunskapsöversikten visar att det behövs ett tydligare ramverk i hur undervisningen av de nyanlända eleverna bör ske. Den visar även att skolorna behöver titta mer på vad som är bäst för varje enskild individ och inte utgå från vad som generellt anses vara bäst för alla nyanlända elever.