Finansiering av ägarlägenheter : en studie om bankens syn på byggnadskreditiv

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Fastigheter och byggande

Sammanfattning: År 2009 infördes en ny lagstiftning som möjliggjorde den nya upplåtelseformen ägarlägenheter i Sverige. Sedan dess kan man konstatera att det inte har byggts i den utsträckning som lagstiftaren till en början bedömt. Reglerna för ägarlägenheter gör det möjligt att inneha enskilda lägenheter i flerbostadshus med äganderätt för bostadsändamål. Juridiskt har man full äganderätt och kan man få lagfart i den enskilda lägenheten till skillnad från bostadsrätt där en nyttjanderätt innehas. Begreppet ägarlägenhet innebär en fastighet av särskilt slag - en ägarlägenhetsfastighet. Idag finns det ett fåtal aktörer på marknaden som producerar denna typ av lägenheter, de får vanligtvis sitt byggnadsprojekt finansierat av banker i form av byggnadskreditiv. Detta kandidatexamensarbete tar upp hur bankerna bedömer dess villighet att finansiera ägarlägenhetetsprojekt. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur synen på finansiering av ägarlägenheter ser ut i dagsläget, utifrån banker, byggherre och lantmäteriets perspektiv. Målet är att klargöra hur byggkreditiv bedöms för ägarlägenheter och vilka faktorer som är avgörande för bankerna. I detta arbete har en kvalitativ metod använts för att uppnå syftet med arbetet. En litteraturundersökning samt kvalitativa intervjuer med berörda parter har genomförts för att kunna besvara arbetets frågeställning.Resultatet visar att banker ställer sig positivt till upplåtelseformen för att det bidrar till en mer flexibel bostadsmarknad för privatpersoner. Resultatet visar att banker ställer sig mer återhållsam till att finansiera ägarlägenhetsprojekt då efterfrågan anses låg i jämförelse med bostadsrättsprojekt. De flesta bankerna finansierar ett byggnadskreditiv för ägarlägenheter men det förutsätter att byggherren är väletablerad och kapitalstark. Analysen kommer fram till att lagstiftningen fyller sin funktion och det inte finns behov av större reformer. Däremot skulle det behövas justeringar samt förtydliganden från lagstiftarens sida för att klargöra hanteringen av boendeformen i praktiken.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)