Den mångfunktionella skogen – förutsättningar och möjligheter

Sammanfattning: Denna uppsats utgår från författarens intresse för en hållbar landsbygdsplanering. Ämnet har avgränsats till skogslandskapet, då detta utgör en betydande del av den svenska landsbygden. Syftet är att jag som författare bättre ska förstå vad som är skogens värden och funktioner och hur en mångfunktionell skog kan uppnås i led mot en hållbar utveckling. Målet har varit att genom studie av litteratur och texter undersöka skogslandskapets värden, metoder för mångbruk och hur detta kan relateras till landskapsarkitektens yrke. Skogen har varit en del av kulturen i Sverige allt sedan invandringen av både människor och skog succesivt tog fart efter inlandsisens avsmältning. Med jordbrukets etablering inleddes en omfattande påverkan på skogen, som dock skiljde sig åt betydligt mellan olika delar av landet. Den agrara kulturen bedrev ett omfattande mångbruk av skogslandskapet. Mångbruket bidrog till en flexibilitet som stärkte samhällets möjligheter att överleva. Under 1600-talet till början av 1900-talet resulterade statens behov av skog samt en framväxande liberal-kapitalistisk syn på ägandet av mark till genomgripande äganderättsreformer. Följden blev att det traditionella behovsstyrda mångbruket ersattes av privat ägande och specialisering. Denna specialisering utvecklades därefter under 1900-talet till att bli ett fullt industrialiserat skogsbruk. Parallellt växte ett miljöperspektiv fram som idag finns representerat i lagen och i den övergripande visionen om en hållbar utveckling. Skogens värden är ett svårt ämne att överblicka. I denna undersökning fungerar därför olika gruppers perspektiv på skogen som en utgångspunkt för att identifiera värden. Politik, naturvård, skogsnäring, friluftsliv och kultur har alla olika syn på skogens funktioner och värden, men också många gemensamma uppfattningar. Viktiga värden som betonas av en eller flera grupper är Produktion av virke och bioenergi, Biologisk mångfald, Naturliga processer, Hälsa och välbefinnande, Alternativ produktion och Kulturarv, symbolik och estetik. För att ta tillvara dessa värden behövs en landskapsplanering som kan ersätta den dominerande monofunktionella planeringen som delar in landskapet i produktion och miljövård. Det finns flera exempel på hur man försöker göra detta idag, bland annat Model Forest. Fem olika förutsättningar som kan bidra till ett mångfunktionellt skogslandskap framkommer i uppsatsen nämnda exempel: En inkluderande planering som bygger på samarbete mellan grupper med olika perspektiv; Tillvaratagande av lokala initiativ; Utveckla alternativa försörjningsmöjligheter i skogen; Ekonomiska resurser till skogsägare och Begränsning av utrymmet för värden som inkräktar på skogens övriga funktioner. Slutsatsen av undersökningen är att virkesproduktionen och den ekonomiska synens dominans orsakar konflikter med övriga värden. Även den svenska skogspolitikens principer om bevarande av värden genom skyddade områden är en del av problematiken. Möjligheter att ta hänsyn till skogslandskapets många värden finns dock i ett utvecklande av alternativa inkomstkällor via skogens värden. Kunskap och lokal förankring av nya idéer är en viktig del i detta.