Same same but different : Hur lärare bedömer samma elevtext

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Institutionen för nordiska språk

Sammanfattning: Bedömning och betygsättning av elevers arbeten är en stor arbetsuppgift för lärare. Men hur tillförlitliga är betygen som ges och i synnerhet de i de nationella proven? Syftet med min uppsats har därför varit att undersöka om det finns skillnader mellan olika lärares bedömning och betygssättning av samma texter från de nationella proven samt att försöka förstå varför utfallet blir som det blir.Som metod har jag använt mig utav ett frågeformulär som är en kvantitativ metod och intervjuer som är en kvalitativ metod samt komparation. Materialet har bestått av fyra elevtexter från nationella provets uppsatsdel i svenska, årskurs 9 från vårterminen 2012. Vidare är metoden frågeformulär även två materialdelar då det har fungerat både som en mall samt som resultatgivare från informanterna som består utav fyra högstadielärare i svenska. Den fjärde delen av materialet består utav ett informationshäfte som givits till informanterna inför intervjuerna med dem. Detta häfte består utav bedömningsanvisningar och en bedömningsmatris för den berörda skrivuppgiften i det nationella prov som informanterna har fått bedöma. Informationshäftet har även haft ett instruktionsbrev ifrån mig för att anvisa informanterna om vad undersökningen går ut på.Resultatet visar att informanterna är överens om betygen i två texter av fyra i jämförelse med elevens ursprungliga lärare. De andra två texterna har fått två olika betyg bland informanterna och den ursprungliga läraren. Även om informanterna har varit eniga om betyget har de dock inte alltid varit eniga om varför elevtexten förtjänar just det betyget. Detsamma gäller även om vad de har ansett vara de starka respektive svaga sidorna med de enskilda texterna. Detta tros bero på att det bedömningsunderlag som medföljer det nationella provet till lärarna är tolkningsbart och därmed kan lärare tolka det olika vilket ger olika bedömningar. Resultatet kan även bero på att lärare visar tendens på att jämföra texter inom elevgruppen med varandra istället för att fokusera helt på bedömningskriterierna. En annan orsak kan vara att lärare räknar in andra kvalitéer hos eleven än de språkliga som finns i dennes uppsats. Dessa kvalitéer kan antingen vara av personlig art eller så räknar läraren in elevens utveckling under terminen/läsårets gång.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)