KOMMUNIKATION KRING DÖRRMILJÖN : En studie av projekterings- och produktionsproblem

Sammanfattning: Syfte: Kommunikationsproblem leder årligen till miljontals kronor i extrakostnader inom byggbranschen. Dörrmiljön utgör ett viktigt moment inom byggnationen där de många inblandade aktörerna skall kommunicera korrekt och i tid för att uppfylla de höga funktionskrav som dörrmiljön innefattar. Syftet med rapporten är att beskriva dörrmiljöns komplexitet, undersöka och redogöra för de huvudsakliga problemområdena som uppstår kring arbete vid dörrmiljön, samt utveckla möjliga lösningsförslag inom området. Metod: Studien har genomförts som en explorativ fallstudie där dörrmiljöns komplexitet anses vara representativ för och återkommande inom husbyggnadsindustrin. Data samlas in genom intervjuer med byggproduktions- och arkitektpersonal samt ett enkätutskick. Resultat: Genom studien har en kartläggning över dörrmiljön tagits fram som belyser och klargör för den mångfald av komponenter och aktörer som dörrmiljön innefattar. Insamlade enkätdata visar att cirka 80 procent av studiens respondenter upplever problem med dörrmiljön i varje eller de flesta projekt. Vidare har ett flertal problemområden identifierats, såsom försvårad erfarenhetsåterföring, undermåliga kravställningar och motstridande funktioner. Dessa områden har analyserats tillsammans med etablerad teori inom bland annat projektledning och kommunikation. Slutligen mynnar studien ut i lösningsförslag kring hanteringen av dörrmiljön. Både etablerandet av en ny samordningsdisciplin och utvecklandet av ett digitalt verktyg som samlar all information kring dörrmiljön diskuteras som potentiella alternativ. Konsekvenser: Dörrmiljön utgörs av en stor mängd komponenter och aktörer på en relativt liten yta. Den är en intrikat detalj från projektering till färdig installation vars helhet och fulla funktion riskerar att undgås av många av de inblandade parterna. Vidare utgör dörrmiljön ofta ett icke-prioriterat moment som saknar centraliserad samordning. För att bemöta dörrmiljöns komplexitet bör den projekteras i ett tidigt skede där alla berörda parter involveras. Begränsningar: Undersökningen begränsas till att studera arbete och rutiner inom projektering samt dess konsekvenser i produktionssammanhang. Sålunda studeras inte tillverkning, inköp, arbetsledning i produktionsfasen eller eftermarknadskonsekvenser. Vidare innebär den explorativa fallstudien att en stor del av resultatet är ny information som saknar bekräftande av tidigare undersökningar. I och med att undersökningen baseras på intervjuer och enkätsvar är den data som studien gett upphov till grundad på människors uppfattning och erfarenheter av verkligheten.