MiFIDs påverkan på underprissättning av börsnoteringar

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Syfte: Syftet är att undersöka om MiFID påverkat graden av underprissättning på den svenska marknaden. Således om det råder en skillnad i underprissättning före respektive efter MiFID infördes mellan reglerade och oreglerade marknader. Teoretiskt ramverk: Det teoretiska ramverket består av tidigare forskning och teori angående underprissättning vid börsintroduktioner. Ytterligare redogörs för vad som visat sig ha en signifikant påverkan på underprissättning i tidigare forskning. Metod: Uppsatsen utgör en kvantitativ undersökning med deduktiv ansats. Dataurvalet utgör sekundärdata bestående av börsnoteringar vilka genomförts mellan åren 1989 till 2019 på den svenska marknaden. För att genomföra syftet och besvara frågeställningen genomförs en OLS-regression med difference-in-difference-metoden. Empiri: Urvalet består av 381 börsnoteringar mellan åren 1989 till 2019 på Nasdaq OMX Stockholm, NGM Equity, First North, Spotlight Stock market och NGM Nordic SME. Sekundärdata har inhämtats från Bloomberg Terminal samt vid behov kompletterats med data från prospekt och övriga finansiella rapporter. Resultat: Studien visade att börsnoteringarna i urvalet i genomsnitt var underprissatta på en signifikansnivå om 0,1%. Samtliga nollhypoteser accepterades då de ej uppnådde önskad signifikansnivå, således går det inte att härleda att MiFID haft en påverkan på graden av underprissättning i urvalet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)