Djurskyddslagstiftningen ur ett rättsutvecklingsperspektiv - En studie av svenskt djurskydd genom tiderna

Sammanfattning: Denna examensuppsats behandlar djurskydd ur ett rättsutvecklingsperspektiv från tiden innan vår tidräkning och fram till idag. Jag redogör för de ideologiska och filosofiska strömningar som lett fram till de olika förändringar som skett under århundradena. Människor har redan innan vår tidräkning haft filosofiska resonemang kring förhållandet mellan djur och människor. I uppsatsen analyseras hur lagstiftningen har påverkats av dessa strömningar. Exempelvis beskrivs och analyseras bakgrunden till att lagstiftningen har gått från att enbart skydda djuret sett ur ett egendomsskydd till att idag lagstifta om respekt för djur. Djurskyddsutvecklingen i Sverige har gått från att skydda djur med utgångspunkt från att det är någon persons egendom till att i dagens lagstiftning stadga om att visa respekt för djuren. Fram till år 1857 fanns i stort sett ingen djurskyddslagstiftning, men somliga djur hade redan under medeltiden ett visst skydd i lagstiftningen. Det berodde snarare på ett slags egendomsskydd för djurägaren än på ett djurskydd. Lagstiftarna har genom tiderna haft olika syn på olika djurarter. Vilda djur sågs exempelvis som något mycket hotfullt som skulle bekämpas under medeltiden, medan ”skjutshästen” sågs som en dyrbar egendom som skulle skyddas. Under 1600- och 1700 - talet dömdes många människor till döden på grund av det allvarliga brottet tidelag. Det faktum att religionen tog så stor plats i människornas liv under denna tidsepok gjorde att lagstiftarna såg mycket allvarligt på tidelag, då det var ett slags religiöst brott snarare än ett brott mot djuret. Under 1700 – talet växte det ”kantiska synsättet” fram vilket innebar att djurplågeri var fel av den anledningen att människorna som såg händelsen kunde ta skada av djurplågeriet. I doktrinen har detta synsätt ansetts hänga kvar än idag med tanke på att djurplågeribrott fortfarande räknas som ett brott mot allmän ordning, i stället för att vara ett brott mot djuret självt. Även om många såg på djur som ett objekt under 1700 – talet, fanns det människor som värnade om djurens egenvärde. Filosofen Jeremy Bentham förde filosofiska resonemang kring djur och deras förmåga att uppleva känslor. Utilitarismen räknas även in djuren i ”nyttokalkylen”. 1800 – talet präglades av romantiken och allt fler människor började intressera sig för naturen. Sverige gick mot att bli ett allt mer humant samhälle. Världens första djurskyddslag trädde i kraft i England år 1822. Tjugo år senare diskuterades i svenska riksdagen för första gången djurskydd. Människor började engagera sig för djuren. Djurskyddsengagemanget var en del av humaniseringen som skedde under denna tidsepok. Djurskyddsföreningarnas framväxt under 1800 – talet och inspiration från Englands djurskyddslagstiftning gjorde att allt fler människor började diskutera förhållandet mellan människor och djur. Djurskyddsföreningarna började nå ut till allmänheten med sitt budskap om ett djurvänligare Sverige tack vare dess massiva propaganda. År 1857 blev en viktig milstolpe i svensk djurskyddslagstiftning då djurplågeri för första gången blev kriminaliserat. Det var dock enbart straffbart att plåga djur som ägdes av någon. Straffskalan höjdes under 1800 – talet, men det var ännu enbart böter på straffskalan. Under 1900 – talet skedde en stor förändring i samhället. Sverige blev allt mer demokratiskt, många jurister utbildades och samhället blev efterhand allt mer humant. Humaniseringen ledde även till att lagstiftningen tog fart kring djurskyddslagstiftningen. Sverige blev under 1900 – talet en föregångsnation inom djurskydd. Djurskyddsfrågor togs upp i den politiska debatten. År 1900 skärptes straffet för djurplågeribrott och omfattade även fängelsestraff. Den första djurskyddslagen fick Sverige år 1944. Denna lag gjorde att djurskyddet i Sverige förstärktes ytterligare. Nästa lag trädde i kraft år 1988 med syfte att ytterligare stärka skyddet för våra svenska djur. Under denna tidsepok kom lagstiftarna att skriva om djurskydd som en del av vårt kulturarv. Svenskarna utmålade sig som en mycket djurvänlig nation. År 2019 trädde en ny djurskyddslag i kraft, 2018-års djurskyddslag. En nyhet med 2018- års djurskyddslag är det finns ett kunskapskrav hos alla som handhar djur för att säkerställa ett gott djurskydd. Respekt för djuret och djurets egenvärde är två ledord för 2018-års djurskyddslag. Lagstiftningen har gått från att värna om djurägarens egendomsskydd till att värna om djuret. Sverige beskrivs i förarbeten som ett land som ser det som en heder att ha ett gott djurskydd. Att värna om djuren ses som en självklarhet idag.