Riskkonstruktioner - ansvarsfördelningen vid fel i fastighet

Sammanfattning: Vid nybyggnation och renovering ska byggnormen som var gällande för den tidpunkt byggnaden uppfördes följas. Konstruktioner som är korrekt byggda enligt byggnormen kan senare klassificeras som riskkonstruktioner om de visar sig vara bristfälliga. Om fel skulle uppstå på grund av riskkonstruktionen tillämpas Jordabalken samt Konsumenttjänstlagen för att klargöra fördelningen av ansvar mellan köpare och säljare. Fel som anses vara upptäckbara ansvarar köparen för medan säljaren ansvarar för de fel som är dolda. Vad som anses vara upptäckbart bedöms utifrån vad en lekman kan finna vid en okulär undersökning. Köparens undersökningsplikt kan bli långtgående, men kan även reduceras beroende på situationen. Ansvaret mellan köpare och säljare fördelas därför på olika sätt i olika situationer. Säljaren har generellt ingen upplysningsplikt enligt lag, däremot finns det ett incitament från säljarens sida att upplysa om de fel och brister som han känner till. Detta då de uppgifter säljaren upplyser om ger köparen en utökad undersökningsplikt, säljaren undgår därmed ansvaret. Ansvarsfördelningen ser även olika ut beroende på om det rör sig om ett vanligt fastighetsköp eller om försäljningen sker via entreprenad. Skillnaden är främst vilket regelverk som ska tillämpas. Vid köp via entreprenad används inte JB utan istället KtjL samt standardavtal. En entreprenör anses ha ett större ansvar för byggnaden och främst konstruktionen än vad en säljare till ett begagnat hus har. En köpare kan alltså förvänta sig högre standard på ett nybyggt hus från en entreprenör. Resultatet visar att det finns juridiska skillnader om köpet avser ett vanligt fastighetsköp eller om fastigheten köps via entreprenad. Köparen har större chans att få rätt i en eventuell tvist vid köp av entreprenad, då denne kan förvänta sig en högre standard och då entreprenören har ett ansvar för att konstruktionen är korrekt utförd. Köparen anses ha viss kunskap om konstruktioner som blivit klassificerade som riskkonstruktioner, om de har blivit allmänt kända. Därmed har köparen svårare att få rätt i en tvist om fel som avser ett vanligt fastighetsköp.