Genus framför kameran : En studie om jämställdhet under prime-time

Sammanfattning: Denna studie undersöker hur jämställdheten ser ut under SVTs prime-time-sändningar utifrån könsfördelning, ålder och form av deltagande hos de medverkande personerna framför kameran, samt hur fördelningen ser ut i förhållande till de programkategorier SVT har satt. Med prime-time-sändningar menas den tid på dagen då tv-publiken är som allra störst. Syftet med uppsatsen är att med en kvantitativ innehållsanalys få reda på hur könsrepresentationen ser ut utifrån nämnda faktorer och diskutera sambandet mellan resultaten och värden kopplade till de sociala könsrollerna samt huruvida prime-time har en påverkan på innehållet i programmen. De teoretiska ramarna utgörs främst av Yvonne Hirdmans tankar kring genussystemet som dels innefattar två logiker; mannen som norm samt isärhållandets logik och dels genuskontraktet som beskriver överenskommelsen om sociala beteenden och logikernas fortsatta spridning från en generation till nästa. Detta tillsammans med Halls teorier om representation och stereotyper samt medielogiken appliceras i diskussionen kring analysens resultat. Resultaten visar att alla program utom ett representeras av en majoritet män, i de flesta fall stark majoritet. Män har också en starkare representation inom alla åldersgrupper till skillnad från kvinnor där både de yngre och äldre generationerna är väldigt svagt representerade. Även inom form av deltagande kan man se en skillnad mellan könen där männen mer sällan än kvinnorna har en passiv roll, istället har de män som inte är aktiva oftare ett mellanting mellan en aktiv och passiv roll. Inom programkategorierna kan man se att programmen som har med nöje och drama att göra har en jämnare fördelning i både kön och aktivitet medan ”viktigare” kategorier har betydligt fler manliga än kvinnliga medverkande. Med stöd från teorierna kan man se att programmen speglar mannen som norm med sin majoritet samt isärhållandet av de stereotypiska manliga och kvinnliga egenskaperna, i form av den aktiva mannen och passiva kvinnan. Även mannens egenskap som den dominerande ser man i de ”viktiga” programmen där kvinnan knappt är delaktig. Med SVTs jämställdhetspolicy som har tydliga mål om jämställdhet i både könsfördelning och deltagande kan man med de motsägande resultaten från analysen göra antagandet att publiksiffran under prime-time är viktigare än jämställdhetsmålen och en viss anpassning av innehållet sker för att passa publikens förväntningar.