Värdet av att ställa frågor om våldsutövning rutinmässigt : En intervjustudie om socialtjänstens våldsförebyggande arbete genom identifikation av potentiella våldsutövare

Sammanfattning: Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem världen över som får förödande konsekvenser för både kvinnor, barn och samhälle i form av ohälsa hos individen och höga samhällskostnader. Trots detta är våld och våldsutövning ett tabu- och skambelagtämne i samhället i stort där få insatser riktas till våldsutövarna som målgrupp och få arbetar rutinmässigt med att identifiera potentiella våldsutövare. En kommun i Sverige har sedan ett år arbetat med att ställa rutinmässiga frågor om våldsutövning, och är därmed av intresse attstudera vidare. Syfte: Studiens syfte var att undersöka socialarbetares erfarenhet och upplevelse av att ställa rutinmässiga frågor om våldsutövande som en del i det våldsförebyggande arbetet. Metod: En kvalitativ intervjustudie med fyra informanter från en mellanstor kommun i Sverige genomfördes och bearbetades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att rutinmässigt fråga om våldsutövning utifrån ett fastställt formulär kan vara ett lämpligt arbetssätt för att identifiera potentiella våldsutövare och därigenom kunna erbjuda stöd och hjälp. Såväl de professionella som klienterna hade enbra upplevelse av frågeverktyget. Verktyget har kunnat identifiera potentiella våldsutövare. Samtalen ses även som ett bra sätt att normalisera detta tabu- och skambelagda ämnet i samhället. Viktiga komponenter för att upprätthålla detta arbete har varit betydelsen av att ha en samordnare som skapar struktur och stöd. Frågeverktyget har en del utvecklingspotential som exempelvis att nå fler målgrupper genom andra formuleringar. Slutsats: Att fråga omvåld är en viktig del i det våldsförebyggande arbetet. Om inte frågan ställs framkommer heller inte några svar. Det undersökta arbetssättet har visat sig fungera inom den studerade kommunen. Men metoden behöver utvecklas och studeras vidare både innan den kan komma till användning inom fler kommuners arbete mot våld i nära relationer, samt för att uppfyllade nya bestämmelserna inom socialtjänstlagen som ställer högre krav på att insatser riktas till de som utövar våld.