Sveriges syn på kärnvapen

Sammanfattning: Denna studie syftar till att undersöka hur diskursen kring kärnvapen har förts i svensk media under åren 2014, 2017 och 2022. Detta med bakgrund till det säkerhetspolitiska läget år 2014 med Rysslands invasion av Krim-halvön, antagandet av TPNW i FN 2017, samt Sveriges ansökan om Nato-medlemskap 2022. Huvudfrågeställningen innefattar: Hur har diskursen kring kärnvapen i svensk media sett ut under åren 2014, 2017 och 2022? För att besvara frågeställningen används diskursanalys som metod genom att analysera 15 olika typer av debattartiklar från svensk media, där 5 artiklar finns från respektive år. Teorin som appliceras är främst poststrukturalism, detta hämtat mer specifikt från Lene Hansens bok Security as Practice: Discourse Analysis and the Bosnian War. Studien använder även konstruktivism som bakomliggande teori, främst av Nina Tannenwalds Nuclear Taboo, där kärnvapen och konstruktivism kopplas ihop. Resultaten och analysen visar att trots internationella politiska händelser genom åren, kvarstår Sveriges syn på kärnvapen i största allmänhet som negativ. Endast fyra artiklar kan sägas ha en mer vag inställning till diskursen, men detta handlar i större utsträckning om att det i praktiken är svårt att förbjuda kärnvapen på ett internationellt plan. Diskussionen tolkar resultaten utifrån teori och tidigare forskning, där Sveriges inställning till kärnvapen sticker ut från andra länder som har studerats inom samma område. Studien bidrar till en ökad förståelse för hur diskursen har förts i svensk media under en tid med tre större händelser som påverkat internationell politik, vidare intressant att studera om är i fall diskursen kan komma att ändras om Sverige blir en fullständig medlem i Nato.