TILLGÄNGLIGHET FÖR DYSLEKTIKER OCH OFFENTLIGA E-TJÄNSTER : Tillgänglighetsanpassade heuristiker för User Experience Designers

Sammanfattning: I takt med att samhället digitaliseras behöver den offentliga sektorn vara noggrann med att göra sina e-tjänster tillgängliga för alla. Medan vissa människor tjänar på att tjänster blir snabbare, mer bekväma och mindre kostsamma att ta del av riskerar människor med fysiska och kognitiva funktionsvariationer att utebliva från systemet om tillgängligheten inte är god. Dyslektiker är en grupp av användare som på grund av svårigheter att läsa och stava kan ha problem att ta till sig information genom läsning, något som alla behöver göra för att förstå information nödvändig för att till exempel sköta personliga ärenden eller utföra sin samhällsplikt. En User experience designer har uppgiften att utforma en god upplevelse för alla användare av produkter och tjänster, där tillgänglighet anses som en självklar faktor som är avgörande för användarupplevelsen. Problemet är dock att UX-designers inte alltid besitter de nödvändiga kunskaperna för att designa med tillgänglighet i åtanke. Web Content Accessibility Guidelines används vanligen som stöd för att göra digitala produkter och tjänster tillgängliga, men riktlinjerna och deras kriterier är till stor del tekniska. Detta gör det svårt för yrkesroller med begränsad kunskap om webbutveckling, exempelvis UX-designers, att tillgodoräkna sig tillgänglighet i sin verktygslåda av metoder att tillämpa för att skapa en god användarupplevelse. Den heuristiska utvärderingen har setts som en effektiv utvärderingsmetod som är mindre kostsam än traditionella användarundersökningar. Genom att modifiera heuristiker som används som grund för metoden, kan UX-designers få en bättre förståelse för tillgänglighet.I denna studie har syftet varit att ge UX-designers en bättre förståelse för tillgänglighet genom att ta reda på hur tillgänglighetsanpassade heuristiker kan utformas. Ett mål har även varit att ta fram sådana heuristiker som ska kunna användas för att informera design av offentliga e-tjänster utifrån dyslektiker som användargrupp. För att undersöka detta har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats där yrkesverksamma experter med kompetens inom UX, tillgänglighet och offentlig sektor har intervjuats. Litteratur och existerande riktlinjer och rekommendationer för tillgänglighet har även undersökts för att hitta ett sätt att utforma heuristiker som är lätta att förstå och tillämpa i en heuristisk utvärdering. Resultaten visade att det huvudsakliga svaret är att heuristiker som faller inom domänerna offentlig sektor, tillgänglighet och dyslexi bör utformas med hänvisning till WCAG, rekommendationer för kognitiv tillgänglighet och användares upplevelser. Målet att utforma heuristiker som är relevanta för dessa domäner har också uppnåtts, men frågan återstår om de är lätta att förstå och valida för sitt syfte.