Trygghet bakom stängda grindar? : en undersökning om skillnader i upplevd trygghet hos öppna kontra stängda bostadsgårdar

Sammanfattning: Bostadgårdar är en delad yta mellan flera människor som bor i samma område och byggnader. Bostadsgården är yta för de boende att använda och vistas på. Det är planerarens uppdrag att göra denna plats välanvänd och omtyckt. Men det kanske viktigaste uppdraget är att göra platsen trygg. De boende ska känna sig trygga på denna yta precis utanför deras ytterdörr. Frågan är dock hur man uppnår denna trygghet. Ett sätt som ibland används är att stänga bostadsgården med hjälp av bl.a. grindar. Då kan enbart de boende nyttja gården, men är detta den enda lösningen eller är bostadsgårdar som är öppna för allmänheten också trygga? Frågan om det finns skillnad i upplevd trygghet i bostadsgårdar som är stängda kontra öppna och vad som är fördelarna och nackdelarna, är något denna studie försökt besvara. Genom att besvara denna fråga kan förståelsen för trygghet på bostadsgårdar öka och därmed göra planeraren medveten om vad en öppen eller stängd bostadsgård kan medföra för tryggheten. En litteraturstudie på öppna och stängda bostadsgårdar gjordes där en bredare förståelse för dessa gårdar skapades. Utöver detta undersöktes även andra relevanta trygghetsaspekter som t.ex. skötsel, gränser och främlingar. För ytterligare information gjordes även fyra intervjuer med boende från fyra olika bostadsgårdar. Två av de intervjuade kom från bostadsgårdar som var stängda för allmänheten och två kom från bostadsgårdar som var öppna för allmänheten. Från litteraturstudien och intervjuerna framkom det skillnader mellan öppna och stängda bostadsgårdar. Dessa skillnader i trygghet kan sammanfattas i fördelar och nackdelar. Stängda bostadsgårdar är gårdar med tydliga gränser som ökar tryggheten hos de boende, dock kan stängda gårdar skapa ett socioekonomiskt problem där bara vissa gårdar med bättre ekonomiska förutsättningar kan anlägga grindar som stänger gården. Medan bostadsgårdar med sämre ekonomiska förutsättningar inte kan anlägga grindar. Utöver detta så finns det även ett problem ifall för många gårdar blir stängda och därmed ökar den sammanlagda ytan som inte är tillgänglig för alla i staden. Öppna bostadsgårdar är ytor som inte uppfattas lika instängda och som kan nyttjas av allmänheten, dock kan dessa gårdar beträdas av för många främlingar på en dag och därmed öka otryggheten på gården. Utöver detta framkom det även att trotts skillnaderna i öppna och stängda bostadgårdar, finns det sätt att kompensera för detta. Ett sätt är genom att undersöka omgivningen och de behov som kan tänkas finnas just på bostadsgårdens specifika plats. När man ser dessa behov kan man använda sig av gränser. Gränser är en av det viktigaste aspekterna för trygghetsuppfattningen hos de boende på en bostadsgård. Tydliga gränser mellan bostadsgården och den helt offentliga ytan ger de boende en känsla av kontroll samt äganderätt, vilket medför en trygghetskänsla hos de boende. När planerare använder sig av höga, låga, insynsskydande och öppna gränser på rätt sätt kan de skapa en bostadgård som känns trygg för de boende och människor som vistas på gården. Ett exempel på detta är när en stängd bostadsgård känns instängd, kan man använda sig av gränser som ger lite insyn, eller när en öppen bostadsgård känns för öppen kan man förtydliga en gräns med grönska i from av buskar. Denna förståelse för hur gränser kan användas såväl som förståelsen för öppna och stängda bostadsgårdar fördelar och nackdelar kommer göra det lättare för planerare att designa trygga bostadsgårdar.