En undersökning av den språkutvecklande lärmiljöni grundskolans årskurs 2 ur ett specialpedagogiskt perspektiv

Sammanfattning: Sammanfattning/Abstract Johansson, Malin (2023). En undersökning av den språkutvecklande lärmiljön i grundskolans årskurs 2 ur ett specialpedagogiskt perspektiv Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidragEn speciallärare förväntas bidra med att skapa tillgängliga lärmiljöer för alla elever, och med en tillgänglig lärmiljö ökar känslan av att alla elever känner sig inkluderade. Den fysiska lärmiljön är lätt att observera, på så sätt att efter en stund i ett klassrum går det att få en överblick över vilka anpassningar som har gjorts och vilka fysiska hjälpmedel som finns att tillgå. Den sociala lärmiljön är svårare att fånga under ett kort ögonblick, det krävs en mer djupgående observation för att se vad som händer mellan lärare och elev och hur läraren gör för att eleven skall känna sig delaktig. Med dessa två perspektiv är förhoppningen att denna undersökning ska bidra till att se hur den fysiska och sociala lärmiljön kan gestalta sig i grundskolans årskurs två och hur dessa fungerar för eleverna i det språkutvecklande arbetet. Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att ta reda på hur den fysiska och sociala lärmiljön gestaltar sig några klassrum i årskurs två, samt hur lärmiljön påverkar det språkutvecklande arbetssättet. Vidare kommer undersökningen att fördjupa sig i vad ett språkutvecklande arbetssätt är, både ur ett lärarperspektiv och ur ett specialpedagogiskt perspektiv. TeoriDen teori som undersökningen tar avstamp i är Vygotskijys sociokulturella perspektiv, vilket innebär att lärandet sker i ett socialt sammanhang. Ahlbergs (2013) specialpedagogiska perspektiv bidrar med att belysa det relationsinriktade lärandet och hur lärandet kan förmedlas med medierande verktyg. För att kunna resonera kring ett språkutvecklande arbetssätt används Lundbergs (2006) teorier om vikten av att arbeta med den fonologiska medvetenheten, samt Gibbons (2006) teorier om stödstrukturer i klassrummet. Dessa stöds i sin tur av resonemang från Aspeflo (2015) och Samuelsson (2008). För att förklara vad läsning är används Gough och Tunmers (1986) modell Simple view of reading. Ytterligare ett perspektiv i undersökningen är att avgöra om det språkutvecklande arbetssättet är mätbart, för att försöka besvara detta finns Nilvius (2021) Dockrell m fl (2015) och Waldmann m fl (2017) forskning med som teoretiskt utgångsläge. MetodFör att på svar på ovan frågor och undersökningens syfte har observationer i klassrummen genomförts. Observationerna har följt ett förutbestämt observationsschema. Efter observationerna har semi-strukturerade intervjuer genomförts med samtliga undervisande lärare samt en representant från skolans specialpedagogiska team. Frågorna har handlat om lärmiljön samt vilka tankar respondenterna har kring det språkutvecklande arbetssättet. ResultatResultaten har sammanställts och analyserats utifrån de teoretiska perspektiv och den tidigare forskning som undersökningen vilar på. Fyra olika teman har identifierades, Den fysiska och social lärmiljön, Uppfattningar om den språkutvecklande undervisningen, Utvärdering av undervisningen och Undervisningsmetoder och teorier. Undersökningen visar att respondenterna i undersökningen arbetar med att ständigt göra anpassningar i lärmiljön för att göra den tillgänglig både ur ett fysiskt och ett socialt perspektiv. Respondenterna i undersökningen har till viss del olika perspektiv på vad ett språkutvecklande arbetssätt innebär men sammantaget finns en bred kompetens vilket gör den pedagogiska miljön tillgänglig och inkluderande för eleverna. Specialpedagogiska implikationerI samband med undersökningens gång har insikterna om speciallärarens uppdrag fördjupats och kunskaperna om tillgänglig lärmiljö vidgats. Lärmiljön ska så långt det går anpassas för de elever som av olika anledningar har behov av extra anpassningar, när anpassningarna inte räcker till ska elevens behov utredas och ett särskilt stöd kan behövas sättas in. En speciallärare behöver ha kunskaper om hur olika lärmiljöer utformas, både den fysiska och den sociala lärmiljön men också den pedagogiska.   NyckelordAvkodning, lärmiljö, läsförståelse, tidiga insatser, tillgänglighet