Evighetsavtal : Hur evighetsavtal kan sägas upp och jämkas

Sammanfattning: Avtalsfriheten i Sverige medför att parter själva kan bestämma hur länge ett avtal ska löpa. Avtalstiderna kan således löpa under en kort period men även för all evig framtid, så kallade evighetsavtal. Det finns även avtal där varken avtalstid eller uppsägningsrätt är reglerat och parterna är därför ovissa om de har ingått ett evighetsavtal eller om avtalet istället utgör ett tillsvidareavtal. Eftersom det råder olika regleringar gällande uppsägningsrätt beroende på vilken typ av avtal det är kan det uppstå problem när en part vill säga upp ett ingått avtal som utgör antingen ett evighetsavtal, eller ett avtal där avtalstid och uppsägningsrätt inte är reglerat. Om en part inte kan säga upp ett ingått evighetsavtal eller om en part endast vill ändra ett avtalsvillkor, exempelvis avtalstiden, finns istället möjligheten att under vissa omständigheter jämka avtalet i enlighet med 36 § lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, AvtL. I uppsatsen utreds vad skillnaden är mellan tillsvidareavtal samt evighetsavtal eftersom uppsägningsmöjligheterna skiljer sig mellan de två avtalstyperna. Vidare utreds under vilka omständigheter evighetsavtal kan bli föremål för uppsägning respektive jämkning enligt generalklausulen i 36 § AvtL. Eftersom generalklausulen inte ger någon tydlig vägledning när ett evighetsavtal kan jämkas tillämpas avtalsrättsliga principer för att undersöka om de kan ge klarhet vid bedömningen om ett evighetsavtal är oskäligt och därmed kan jämkas. Av analysen i uppsatsen framkommer det att tillsvidareavtal alltid kan bli föremål för uppsägning medan endast vissa evighetsavtal kan sägas upp beroende på avtalstypen och dennes särskilda bestämmelser. Vad som avgör om ett avtal utgör ett tillsvidareavtal eller ett evighetsavtal, när avtalstid och uppsägningsrätt saknas i avtalet, är avsikten vid avtalets ingående. Om en part istället vill ändra ett evighetsavtal är jämkning enligt 36 § AvtL enda möjligheten. Viktigt att notera är emellertid att evighetsavtal i sig inte utgör ett ensamt skäl för jämkning, utan istället måste varje evighetsavtal bedömas in casu utifrån dess specifika omständigheter. Vid bedömningen om ett evighetsavtal kan anses oskäligt och således ska jämkas kan avtalsrättsliga principer tillämpas. Ekvivalensprincipen, förutsättningsläran samt omöjlighetsläran är alla principer som med fördel kan tillämpas för att bedöma oskäligheten i ett evighetsavtal. Av analysen i uppsatsen framkommer det emellertid att de avtalsrättsliga principerna måste appliceras med försiktighet vid jämkning av evighetsavtal för att syftet med 36 § AvtL inte ska gå förlorat.