Geofysiska analyser (stångslingram, CVES och IP) av lagerföljd och lakvattenrörelser vid Albäcksdeponin, Trelleborg

Sammanfattning: I Sydskåne produceras drygt 500 kg avfall per person och år. Mer än 90 procent av insamlat avfall används som en resurs antingen genom återanvändning, återvinning eller för energiutvinning. Dock återstår runt tre procent som deponeras, vilket sker vid Sydskånes avfallsaktiebolags (Sysav) avfallsupplag. Deponeringen vid Albäck i Trelleborg, har sedan årsskiftet 2008/2009 upphört efter mer än 50 års deponeringsverksamhet. Upplaget skall därför avslutas och övertäckas i enlighet med de steg som fastställs i en kommande avslutningsplan. Målet med denna undersökning var att ta fram information om lakvattenrörelser inom och kring Albäcks avfallsupplag. Frågor angående lakvattenmängder och strömningsriktningar samt om eventuella föroreningsspridningar förekommer är information som kan vara till nytta i Sysavs arbete med avslutningsplanen för Albäck. För att undersöka detta valdes de geofysiska metoderna flerfrekvensstångslingram, Continuous Vertical Electrical Sounding (CVES) och Inducerad Polarisation (IP). Ett materials elektriska ledningsförmåga beror på många faktorer däribland porvätskans ledningsförmåga. Är denna hög uppstår ett lågt elektriskt motstånd - låg resistivitet - vilket kan mätas med bl.a. stångslingram och CVES. Metoderna genererar liknande mätvärden men bygger på olika fysikaliska principer och har båda för- och nackdelar. Dessa aspekter har jämförts med utgångspunkt från mätningar vid och inom deponin. Generellt framträder samma resistivitetsmönster från de båda metoderna men CVES erbjuder bättre djupbestämning av olika anomalier. Stångslingramen är ett instrument som erbjuder mobilitet och snabb insamling av stora datamängder. Med IP mäts ett materials elektriska uppladdningsförmåga. Avfall har i många studier påvisats ha god uppladdningsförmåga, alltså hög IP-effekt. IP-data har i denna undersökning främst använts som stöd för tolkningen av resistivitetsdata från de övriga metoderna. Undersökningarna tyder på en relativt homogen trelagerföljd bestående av bryozokalksten (Köpenhamns- och Limhamnsledet) som överlagras av morän och finkorniga postglaciala sediment. Norr om deponin förekommer troligen grovkorniga sediment med större mäktighet, men inga grovkorniga sediment som kan underlätta lakvattenspridning har påvisats inom avfallsupplaget. Deponin är genomgående lågresistiv med minskande resistivitet mot djupet och dess centrala delar. En generell lakvattenrörelse sker troligen mot söder och mot ett våtmarksområde i väster. Undersökningarna tyder dock ej på någon omfattande lakvattenspridning från deponin.