Nyttjanderättsersättning - att vara eller inte vara

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: Vid en skilsmässa är det ofta osäkert och oklart hur parterna ska göra med boende fram till dess bodelning sker. I många fall flyttar ena maken från den gemensamma bostaden och den andra bor kvar. Maken som flyttar har vanligtvis kostnader för det nya boendet samtidigt som denne måste fortsätta betala de löpande kostnaderna för det gamla, gemensamma boendet. Frågan som uppkommer är då om den kvarboende maken ska utge ersättning för nyttjandet av den gemensamma bostaden. Nyttjanderättsersättning finns inte reglerad i lag. Frågan har prövats vid ett flertal tillfällen i domstol men alla domar har olika slutsats och väger in olika omständigheter. Högsta domstolen har prövat frågan om nyttjanderättsersättning i tre fall och fallen är från åren 1968, 1983 och 2006. Högsta domstolens avgöranden är för det första gamla och mycket har hänt sedan avgörandena kom. För det andra är utfallet i målen olika. Det första fallet från 1968 har tolkats som att bodelningen måste dröja ett år för ett ersättning ska utgå. 1983 års fall bekräftar tidskravet. Fallet från 2006 behandlar sambor och genom detta fall anser många att rättsläget har ändrats genom att tidskravet tagits bort. I samtliga tre avgöranden från Högsta domstolen fanns beslut om kvarsittningsrätt, varför Högsta domstolen inte tar ställning till om det krävs eller inte. Det finns ingen enhetlig praxis. Detta är ett problem såväl för makar som skiljer sig som för verksamma jurister. Det går inte att förutspå hur ett fall kommer sluta. De nyare rättsfallen från lägre instanser har även dessa olika utgång. Sammantaget verkar kravet på att ett år ska ha förflutit inte längre tillämpas och kvarsittningsrätt tycks inte krävas. Enligt praxis krävs dock något hinder för frånflyttande maken att nyttja bostaden. Parter kan alltid komma överens om hur de vill hantera bostaden vid en skilsmässa men när detta inte fungerar krävs det en reglering att falla tillbaka på. Det behövs en lagregel för att veta klart och tydligt när nyttjanderättsersättning utgår. Ersättningen bör hanteras i bodelningen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)