”Har du sex som du mår bra av?” : En narrativ analys om barnmorskors erfarenhet av att identifiera sexuell ohälsa och våldsutsatthet hos ungdomar genom bedömningsverktyget SEXIT

Sammanfattning: Abstrakt  Bakgrund: Sexuell ohälsa och våldsutsatthet är vanligt bland ungdomar och kan få allvarliga hälso-och beteendemässiga konsekvenser för unga kvinnor och män. Ungdomsmottagningarnas centrala mål är att främja sexuell och reproduktiv hälsa. Barnmorskors roll innebär bland annat att upptäcka ungdomar med sexuellt riskbeteende och våldsutsatthet. Motiv: Utmaningen i barnmorskors dialog med ungdomar är att få dem att dela med sig av negativa erfarenheter vilket sällan sker spontant. Därav utvecklades bedömningsverktyget SEXIT för att underlätta kommunikationen mellan barnmorskor och ungdomar. Studier i norra Sverige saknas angående barnmorskors upplevelse av bedömningsverktyget SEXIT. Syfte: Syftet med studien var att narrativt undersöka hur barnmorskor på ungdomsmottagning upptäcker och bemöter risk- eller våldsutsatta ungdomar innan, under och efter implementering av bedömningsverktyget SEXIT. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex barnmorskor. Intervjuerna analyserades enligt Riessman’s sätt att bilda en narrativ metaberättelse där intervjuerna kodades och tematiserades. Genusperspektiv användes som inspiration.  Resultat: Analysprocessen resulterade i fem narrativa teman som presenterades i en bestämd tidsordning. Första temat, Förtroendeingivande barnmorskor med ambition att fånga upp våldsutsatthet där frågor om våld tappas bort, handlade om hur de fångade upp våld och risktagande innan SEXIT. Tema två, SEXIT en ögonöppnare i teorin men svårare att implementera i praktiken, avser hur barnmorskorna upplevde kursen, resterande tre teman, SEXIT - innebär både motstånd och möjligheter, Tiden - en grundläggande förutsättning för att upptäcka våldsutsatthet och risktagande bland ungdomar, att rutinmässigt utfråga unga kan avslöja sexuell ohälsa, innehöll narrativ som handlade om motstånd, möjligheter, utmaningar som kunde bidra till att upptäcka ungdomar med sexuell ohälsa. Konklusion: Innan SEXIT intog barnmorskorna delvis en undvikande roll gällande riskbeteenden och erfarenhet av våld. Efter SEXIT intog barnmorskorna en mer aktiv roll med direkta frågor baserat på det ifyllda SEXIT-underlaget. SEXIT kan vara ett användbart verktyg, men narrativen tyder på ett visst motstånd mot användning vid dropp-in.