Seminalplasma : komponenter och dess betydelse för spermiens överlevnad

Sammanfattning: Sperma består av spermier och seminalplasma, vars förhållande liksom spermans innehåll varierar mellan ejakulatets fraktioner, individer och djurslag. Seminalplasma bildas i hanens testiklar, bitestiklar och accessoriska könskörtlar och påverkar spermierna samt miljön i hanens och honans reproduktionsorgan. Bland annat påverkas immunförsvaret i honans könsorgan av seminalplasma, spermier och spädningsmedium. Vid naturlig betäckning gynnas spermierna av seminalplasmans närvaro men under lagring har denna, för vissa arter, även en negativ inverkan. Spermans koncentrationer av olika ämnen skiljer sig mellan ejakulatets fraktioner, där den totala proteinkoncentrationen är lägst i första delen, innan spermier finns, och högst i den efterföljande fraktionen, som även är den mest spermierika. Ett ökat användande av artificiell insemination (AI) kräver en djupare förståelse för spermiernas behov och seminalplasmans roll i detta. Förutsättningar för AI skiljer sig mellan djurslag beroende på djurens olika anatomi och arternas olika sammansättning av seminalplasma. Vid lagring påverkar seminalplasmans halt spermierna, generellt bör halten vara så låg som möjligt, dessutom påverkar vilken av ejakulatets fraktioner som används på olika sätt. Vidare forskning på lagringsmedier, seminalplasmans komponenter och hur dessa påverkar spermier vid lagring bör bedrivas.