“Förvaltningsrätten finner inte skäl att frångå läkarnas samstämmiga bedömning” - En studie om uttryck för makt i psykiatrisk tvångsvård.

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att undersöka och förstå hur makt uttrycks och utövas i bedömningar om behov av psykiatrisk tvångsvård. Frågeställningar i studien berör hur sociala kategoriseringar kommer till uttryck, hur föreställningar om normalitet och avvikelse uttrycks och hur uttryck för makt syns i språkliga formuleringar. Materialet utgörs av 109 domar om psykiatrisk tvångsvård från förvaltningsrätten. Som analysmetod används tematisk analys med ett diskursanalytiskt perspektiv, och som teoretiskt ramverk används maktteori, socialkonstruktivism, Mad studies och cripteori. Resultatet presenterar teman som ringar in flera typer av uttryck för makt i domar om psykiatrisk tvångsvård. I materialet framkommer sociala kategoriseringar som “den välkända patienten”, “patient i behov av stödinsatser” och “patienten som inte vet sitt eget bästa”. Genomgående värderas patientens trovärdighet som låg och lite hänsyn tas till patientens utsagor och inställning till vård. Flera föreställningar kring normalitet och avvikelse framkommer, där beteenden som i samhällets ögon ses som avvikande ofta blir skäl till tvångsvård eller tolkas som symtom på sjukdom. Språkliga uttryck för makt går att se i alla teman, men även i form av relativa angivelser och vaga uttalanden. Studiens slutsats är att det i den psykiatriska tvångsvården, och i de förhandlingar som ryms inom denna, finns flera uttryck för maktstrukturer och maktutövning som samverkar med varandra. Språkliga formuleringar från experter blir här en form av maktutövning. I studien presenteras även beskrivningar av när patienten lyssnats på och skäl för tvångsvård tydligare motiverats, vilket ses som goda exempel som visar att maktutövning går att påverka och förändra. Studiens författare ser behov av ökad medvetenhet om, och reflektion kring, makt och normer inom den psykiatriska tvångsvården. Författarna efterfrågar mer forskning för att hitta sätt att arbeta med den maktojämlikhet som existerar i en redan utsatt och integritetskränkande situation för patienten.