Förebyggande åtgärder vid uppkomst av materialspill : En studie om CO2-e besparande och hur materialhantering kan främja cirkulär ekonomi

Sammanfattning: Under den senaste tiden har klimatpåverkan tagit sitt språng där bygg och fastighetssektornstod för 21% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser under 2019. När en byggnad uppförsär hela anläggningens livscykel inblandad. Livscykel beskriver materialets förbrukning frånråvaruutvinning till bortskaffning. Men detta i åtanken behöver byggsektorn ta tillfället i aktoch börja ta vara på möjligheter för att minska byggspill som i följd genererar mindre utsläpp. Syftet med rapporten är att minska klimatpåverkan genom att reducera materialspill ibyggindustrin. Vilka materialfraktioner som uppkommer främst kommer att kartläggas, dessorsak, hur spillet kan förebyggas samt hinder för att fullfölja åtgärderna. Undersökningenbygger på intervjuer och tre fallstudier, två färdigställda flerbostadshus och ett pågåendeprojekt för Sveriges högsta träkontorshus. Rapporten skrivs i samarbete med byggnadsfirmanOtto Magnusson som är medlem i organisationen LFM30. I LFM30 har en klimattrappabestående av 4 steg tagits fram där varje trappsteg har ett mål. Utifrån framtagna åtgärderdelar rapporten in förslagen under det trappsteg som är mest lämplig att utföra. Åtgärder ärindelad i cirkulära, generella och gipsskivor åtgärder. För gipsskivor åtgärder kommer enklimatberäkning att redovisas för att visa när spillvärdet utifrån förebyggande åtgärd kanminskas och vad det innebär för CO2-e besparingen. Resultatet från fallstudierna visar att de främst uppkomna spill är gips och trä. Orsaken tilldetta beror på tre huvudsakliga faktorer som är tidsbrist, ekonomiska incitament ochbristfälligt planering/projektering. Sekundära orsaker är brist på människors engagemang ochmaterialets lagringsförhållande. Hur dessa orsaker kan förebyggas är bland annat genomatt måttanpassa material och noggrannare mängdning. Vidare ska pengar läggas på att höjamänniskors engagemang och köpa mer miljövänligt material. Det stora hindret för attfullfölja dessa åtgärder är platsbrist som inträffar under byggnationen, speciellt när byggetsker centralt där det är tätbebyggt. Det är även för dyrt att köpa in måttanpassade ochmiljövänliga material. Kostnader är ännu ett ett hinder att överkomma. Klimatberäkning för gipsskivor åtgärder visar att åtgärderna inte är avgörande men det ärfortfarande en möjlighet utifrån principen “många bäckar små”. Målgränsvärdet förflerbostadshus är 216 kg CO2-e/ljus BTA och för kontorsbyggnad är målet 270 kg CO2-e/ljusBTA. Genom att tillämpa gips/osb och noggrannare mängdning kan gipsspillet reduceras meddrygt 50% och tillämpas samtliga åtgärder för gips kommer spillet att reduceras med drygt90%. Andel kg besparad i CO2-e är marginell men om ett projekt inte är långt ifrån LFM30målgränsvärde kan åtgärderna vara intressanta. Studiens slutsats är att mycket kan åtgärdas för att minska klimatpåverkan beroende påmaterialval, arbets- och leveransmetod samt hur noggrann projekteringen är. Materialspilletoch klimatpåverkan kan minimeras oerhört mycket om hela byggbranschen samarbetar ochdelar med sig av sina resultat. Erfarenhetsåterföring är viktigt.