Det industrihistoriska arvet i stadsomvandlingsprocesser : exemplifierat med ett gestaltningsförslag för Göteborgs kexbageri

Sammanfattning: I och med den urbaniseringstrend som råder har industriområden, som tidigare legat i stadens utkant, växt in i dess mitt. När den industriella verksamheten läggs ner blir området, på grund av sitt centrala läge, attraktivt att omvandla till nya stadsdelar. När det görs kan man välja att enbart fokusera på nuet eller använda platsens historia och integrera den i det nya sammanhang som skapas. Väljer man det senare kommer man stå inför val: Vilken och vems historia? Hur ska historien förmedlas? Vad vill man uppnå? osv. Syftet med arbetet är att bidra till ökad förståelse för kulturarvets potential i stadsomvandlingar av industriområden. Med hjälp av en litteraturstudie och referensstudier av två platser som redan genomgått omvandlingen från industriområden till nya stadsdelar, utrönandes vad kulturarv kan bidra med till ett nutida och framtida samhälle och hur platsers industrihistoria kan tas tillvara på i stadsomvandlingsprocesser. Det resulterade i uppsatsens mål vilket var att ta fram designstrategier och implementera dessa i ett översiktligt gestaltningsförslag för Göteborgs kexbageri i Kungälv som är inspirerat av platsens industriella historia. År 2022 flyttar bageriet sin produktion från Kungälv utomlands och området ska därefter planläggas för bostäder. Arbetet visar att kulturarv är ett resultat av vår sociala och intellektuella kontext och blir till i en dynamisk process mellan materiella och immateriella företeelser och en person eller ett samhälle. De väljs ut och blir till eftersom de fyller ett behov hos oss. Kulturarv kan för en plats vara identitetsskapande vilket i sin tur kan skapa en känsla av grupptillhörighet men också verka exkluderande. De kan främja relationen mellan människa och plats, göra att vi mår bra när vi är på platsen och tänker på den och saknar den när vi inte är det. Industrialismen förändrade samhället i grunden, därför kan det industriella kulturarvet hjälpa oss att förstå dåtidens såväl som samtidens samhälle. Vet man varifrån man kom är det lättare att veta vilken riktningen man ska, därför kan det industriella arvet ge riktningen till hur samhället kan utvecklas i framtiden. Därtill kan det synliggöra relationen mellan människa och natur och på så sätt verka miljöfrämjande. I stadsomvandlingsprocesser bör kulturarvet tas tillvara på genom att valen görs i en inkluderande process, inte av experter bakom låsta dörrar. Eftersom staden är i ständig omvandling bör man säkra det historiska perspektivet för framtiden i designstrategier som tål att området vidareutvecklas. De strategier det här arbetet bidrar med, och vilka exemplifieras i gestaltningsförslaget för Göteborgs kexbageri, är att synliggöra de relationer som varit av vikt för områdets utveckling och skapa en kontinuitet i riktningar, strukturer, namn och funktioner. Att återbruka byggnader och material i den nya designen och göra en utformning som triggar upptäckarglädje så att besökaren vill veta mer om platsen och dess ursprung.