Redovisning vs. Beskattning : En utredning kring hur en total implementering av IFRS/IAS kan komma att påverka redovisningen i svenska noterade bolag, med avseende på kopplingen mellan redovisning och beskattning.

Sammanfattning: Sedan år 2005 ska redovisningssystemet IFRS/IAS tillämpas vid bokslut på koncernnivå i Sverige. Då det är den juridiska personen, och inte koncernen, som är skatteobjektet inom den svenska beskattningsrätten innebar övergången att noterade, juridiska personer ska tillämpa IFRS/IAS även i det enskilda bolagets redovisning. Detta ställde, och ställer fortfarande, till vissa problem till följd av det starka sambandet mellan redovisning och beskattning, som finns här i Sverige. Sambandet innebär att redovisningen styr beräkningen av det skattemässiga resultatet, med vissa undantag, och att ett företags resultat ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Eftersom IFRS/IAS-reglerna genomsyras av värdering till verkligt värde kan endast samban­det mellan redovisning och beskattning bestå om marknadsvärde, verkligt värde, accepteras som grund för beskattning. Två ekonomiskt relaterade problem framträder tydligt när sambandet ställs mot IFRS/IAS. För det första kommer det beskattningsbara resultatet att värderas på mer osäkra grunder, till följd av de många värderingsmetoderna som är baserade på bedömningar och uppskattningar, och för det andra hotas den svenska principen om ekonomisk dubbelbeskattning på utdelning. Syftet med uppsatsen är att jämföra de principiella utgångspunkterna i de två aktuella redovisningssystemen, IFRS/IAS och Årsredovisningslagen (ÅRL), samt studera och förklara eventuella implemente­ringsproblem som uppkommer vid ett totalt införande av IFRS/IAS. Därför presenteras en granskning av IFRS/IAS-standarder som är utvalda mot bakgrund av att de behandlar de om­råden som berörs av beskattning. Granskningen och den efterföljande analysen leder till slutsatsen att IFRS/IAS och ÅRL skiljer sig principiellt när det gäller avvägningen mellan validitet och verifierbarhet då IFRS/IAS betonar den förra medan ÅRL betonar den senare. Vidare framkommer det att en implementering av IFRS/IAS, utan undantag eller tillägg, skulle få flertalet konsekvenser för sambandet mellan redovisning och beskattning. Bland annat skulle redovisningen kunna komma att leda till att den svenska dubbelbeskattningen av vinstmedel går förlorad. Slutligen dras slutsatsen att IFRS/IAS inte utgör en bra grund för beskattning inom Sverige eftersom komplikationer uppkommer inom flera områden på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning.