Fysisk aktivitet vid depression : En litteraturöversikt

Sammanfattning: Bakgrund: Fysisk aktivitet kan vara att gå ut och ta en promenad, springa, träna på gymmet eller träna yoga. Effekten av fysisk aktivitet hos människor med depression är sedan tidigare studerat till viss del och finns dokumenterat i studier. Depression beräknas år 2020 vara den andra största orsaken till ohälsa hos människor. Den vanligaste behandlingsmetoden mot depression är farmakologisk behandling och det medför ofta milda till svåra biverkningar. Sjuksköterskan beskrivs ha en viktig och betydande roll i form av stöd för patienten som lider av depression. Syfte: Syftet var att belysa fysisk aktivitets inverkan vid depression. Metod: Till litteraturöversikten användes 11 vetenskapliga artiklar till resultatet. Samtliga artiklar analyserades systematiskt och ligger till grund för resultatet. Artiklarna hämtades från databaserna Cinahl, PsykInfo och från fri sökning, se matrisen. Analysprocessen av artiklarna har haft induktiv ansats. Resultat: Resultatet är uppdelat i fyra huvudrubriker med tillhörande underrubriker. Resultat visar bland annat att fysisk aktivitet kan lindra symptom på depression och utövande av fysisk aktivitet kan verka som en förebyggande faktor mot att utveckla depressiva symptom. Den fysiska aktivitetens inverkan på människor med depression är både fysiskt och psykiskt. Diskussion: Att ha fysisk aktivitet som en komplementär behandling till den traditionella behandlingen för depression kan resultera i ett snabbare tillfrisknande. Att få motivation och stöd av sjuksköterskan under behandlingens gång kan vara avgörande för patientens tillfrisknande. I Orems teori betonas vikten av stöd och att arbeta på ett stödjande sätt som sjuksköterska kan resultera till att patienten tillfrisknar snabbare.