Köparens undersökningsplikt och säljarens upplysningsplikt vid köp av fast egendom - var går gränsen?

Sammanfattning: Utgångspunkten i jordabalken är att en fastighet vid ett köp ska stämma överens med vad parterna har avtalat. Fastigheten ska inte avvika från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet. Vidare gäller det att fastigheten är i det skick den faktiskt befinner sig i på kontraktsdagen. För att köparen ska känna sig trygg i att fastigheten är i det avtalade skicket ska denne göra en noggrann undersökning av fastigheten. Vid sådana fel som köparen har upptäckt eller borde ha upptäckt kan inte säljaren bli felansvarig. Avvikelser som köparen inte bort upptäcka, d.v.s. dolda fel, är det säljaren som ansvarar för. Hur stor omfattning köparens undersökningsplikt och säljarens upplysningsplikt har beror på omständigheter från fall till fall. Säljaren har även rätt att friskriva sig från felansvar genom att avtala en friskrivningsklausul i köpehandlingen. Säljaren kan friskriva sig från felansvar genom friskrivningar som kan antingen vara generella eller beträffande en viss egenskap. Utöver säljarens rätt att friskriva sig kan denne bli bunden av utfästelser beträffande fastighetens skick. Dessa utfästelser ska vara specificerade och tydliga. Utfästelser som är allmänt lovprisande eller generella innebär att säljaren inte är bunden. Det åligger köparen att utföra en ordentlig undersökning för att slippa bli felansvarig.