Skyddet för möbeldesign : mönsterrätt, upphovsrätt och gemenskapsformgivning

Sammanfattning: Möbeldesign, d.v.s. en möbels utseende, är betydelsefullt av flera anledningar. Det är därför vanligt förekommande med s.k. efterbildning. Hur mycket en formgivare får inspireras av föregångare och därmed hur rättsligt skyddad en möbel är mot efterbildning har argumenterats vara ett av immaterialrättens mest svårlösta problem. Uppsatsen utreder vilket skydd en möbel ges mot efterbildning genom upphovsrätten, mönsterrätten och gemenskapsformgivningen. Dessutom undersöks om dagens rättsliga skydd är anpassat till möbeldesignföretagens behov. För att kunna utreda vilket rättsligt skydd en möbel har mot efterbildningar måste först utredas vilka möbler som är ”skyddsbara”. Avgörande för mönsterrätten och gemenskapsformgivningen är huruvida möbeln anses som ny och särpräglad. Avgörande för upphovsrätten är verkshöjd, vilket innebär att möbeln ska ha en utseendemässig distans från föregångarna. Det får anses att det är svårare för en möbel att uppnå verkshöjd än vad det är för samma möbel att anses som ny och särpräglad. Bedömningen av skyddsbarhet är idag inte den viktiga utan istället är bedömningen av skyddsomfånget som är den viktiga. Bedömningen av skyddsomfånget är direkt avgörande för vilket skydd en möbel ges mot efterbildningar. Skyddsomfånget skiljer sig från möbel till möbel och från skydd till skydd. Den oregistrerade gemenskapsformgivningen ger endast skydd mot direkta efterbildningar. Mönsterrätten och den registrerade gemenskapsformgivningen kräver dock inte att det är fråga om direkta efterbildningar. Rättsligt skydd ges gentemot alla andra möbler som inte ger en kunnig användare ett skiljaktigt helhetsintryck. Upphovsrätten kan ge skydd mot möbler som ger ett påfallande likt helhetsintryck. Det är svårt att bestämma en möbels rättsliga skyddsomfång. Bedömningarna är komplexa och en avvägning måste göras mellan å ena sidan formgivarens skyddsbehov, å andra sidan samhällets intresse av effektiv konkurrens och produktutveckling. Detta får anses som immaterialrättens största svårighet. Möbeldesignföretagens önskemål om att förenkla skyddet, är därför svårt att tillgodose. Om en förenkling sker kan de avvägningar som måste göras bli felaktiga, vilket inte kan anses lämpligt. Möbeldesignföretagens andra önskemål, att möbler ges ett brett skydd, kan dock vara möjligt att tillfredsställa. Om kravet på verkshöjd skärps kan upphovsrätten ge möbeldesign ett bredare skyddsomfång.