Den osynliga : En analys av utanförskapet i Maria Gripes Agnes Cecilia – en sällsam historia

Sammanfattning: Den här uppsatsen syftar till att undersöka utanförskapet som tema i Maria Gripes Agnes Cecilia – en sällsam historia (1981). Uppsatsen analyserar hur romankaraktärernas utanförskap hänger samman med deras utveckling samt hur detta kan kopplas till den kvinnliga utvecklingsromanen som genre. Vidare undersöks huruvida utanförskapet kan ses som romanens tema, vilket även innebär att uppsatsen reflekterar över olika definitioner av tema som begrepp.  Uppsatsen utgår inte från någon särskild teori, till hjälp tas därför en rad olika verk som behandlar tidigare forskning av Agnes Cecilia - en sällsam historia samt Maria Gripes författarskap i stort. Skuggornas förtrogna (2000) av Ying Toijer-Nilsson och Sökande, spegling, metamorfos (1994) av Carina Lidström är de verk som används mest frekvent. För att synliggöra olika definitioner av tema som begrepp används Peter Hallbergs Litterär teori och stilistik (1972) och Christian Mehrstams artikel ”Superhjältar och björnvarelser: temabegreppet och lärarens förberedande läsning från förskolan till mellanstadiet” (2019).  Analysen redogör först för hur utanförskapet kommer till uttryck i romanen. Därefter framgår hur utanförskapet ligger till grund för karaktärernas personliga utveckling men även för själva händelseförloppet i romanen. Vidare behandlas romanen utifrån den kvinnliga utvecklingsromanen som genre, där riktas fokus mot relationen mellan mor och dotter vilket visar sig vara starkt kopplat till romanens utanförskap.