Struktur, relevans och effektivitet : En studie om läroboksanvändningen i samhällskunskap

Sammanfattning: Denna uppsats syftar till att skapa kunskap om lärares användning av läroboken inom gymnasieämnet samhällskunskap för årskurs 1. Detta undersöks genom att analysera 57 lärares svar på en enkät som vi utformat. Uppsatsen kompletterar det nuvarande forskningsläget om läroboken och dess användning inom samhällskunskapen då den tidigare forskningen främst har en kvalitativ karaktär där den valda undersökningsmetoden har varit djupintervjuer.Uppsatsens analys består av fyra delar, där varje del behandlar en aspekt av lärarnas användning av läroboken. Aspekter som undersöks i uppsatsen är i vilken utsträckning som läroboken utgör ett undervisningsmoment på lektionerna, vilka ämnesområden från det centrala innehållet som lärarna väljer att använda lärobokens texter och övningsuppgifter inom samt orsaker till varför lärarna väljer att använda sig av läroboken i sin undervisning eller inte. För att kunna tolka lärarnas användning av läroboken inom de olika ämnesområdena appliceras Östmans kunskapsemfaser på resultaten.Resultaten visar att lärobokens texter används mer av lärarna i undervisningen än lärobokens övningsuppgifter, då 49% av lärarna använder lärobokens texter varje vecka eller oftare medan motsvarande andel för lärobokens övningsuppgifter är 21%. De ämnesområden där det är vanligast att lärarna använder sig av läroboken är mer begreppstunga områden som exempelvis demokrati och ekonomi. De ämnesområden där läroboken används sällan är källkritik, folkrätten samt grupper och individers identitet. I analysen tolkas lärarnas användning av läroboken i relation till ämnesområdena med hjälp av Östmans kunskapsemfaser, och vi sluter oss till att de områden där läroboken används ofta i huvudsak utgörs av kunskapsemfasen Den rätta förklaringen. Bland de orsaker som lärarna anger är viktigast för att använda läroboken är att den skapar struktur i undervisningen, något som vi i resultatet tolkar som att läroboken fungerar som ett stöd i planeringen av undervisningsmoment. Orsaker till att inte använda läroboken i undervisningen anser lärarna vara för att andra undervisningsmetoder upplevs fungera bättre. Resultatet utvecklar denna förklaring baserat på de resonemang som lärarna för i enkäten och konstaterar att när samhällskunskapslärarna väljer bort läroboken så är det troligen så på grund av att den saknar relevans och vardagsnära innehåll.