Revisorns roll som brottsförebyggare

Sammanfattning: Bakgrund och problem: I samband med att revisionsplikten togs bort finns det en diskussion kring huruvida ekonomisk brottslighet ökar eller inte. Revisorns roll som brottsförebyggare blir därför allt mer intressant och vilken påverkan de har inom ämnet. Andra aktörer som arbetar med ekonomisk brottslighet påverkar även dem och det blir därför fokus att se hur de ser på revisorns roll som brottsförebyggare. Syftet: Syftet med denna uppsats är att öka kunskap och medvetenhet om hur revisorn och andra intressenter ser på revisorns roll som brottsförebyggare och om det finns några skillnader eller likheter i vad de tycker. Avgränsningar: Uppsatsens syfte är att öka kunskap om hur revisorn och intressenter ser på revisorns roll som brottsförebyggare. Vi har därför valt att avgränsa oss till enbart en revisor och inte en redovisare, även om ett av de mest förekommande ekonomiska brotten är redovisningsbrott. Samt avgränsa till en nationell nivå. Metod: Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod och empirin baseras på semistrukturerade intervjuer med respondenter från olika intressenter samt en revisor. Samtliga respondenter har hittats genom kännedom, vidarebefordran inom en organisation eller på måfå. Analys och slutsats: I analysen sammanställs empirin och det teoretiska ramverket som sedan sammanfattas i slutsatsen. I slutsatsen framkommer det att de finns ett förväntningsgap mellan revisorn och intressenterna i åsikterna kring revisorns roll som brottsförebyggare, men att det finns en övergripande uppfattning att revisorn bör ha en proaktiv roll i att förebygga brott och säkerställa korrekta finansiella uppgifter. Faktorerna företagsstorlek, bransch, efterfrågan, myndighetsarbete, marknadskonkurrens, lagstiftning och standarder, ledningens etik, utbildning och erfarenhet påverkar revisorns roll som brottsförebyggare och är därmed avgörande för revisorn och dess intressenters uppfattning rollen som brottsförebyggare. Förslag till fortsatt forskning: Under arbetets gång har nya infallsvinklar framkommit och ett förslag till vidare forskning är att studera hur revisorn förhåller sig till penningtvätt och specifika brottsrubriceringar som till exempel användandet av målvakter. Ett annat alternativ till vidare forskning är att studera revisorernas perspektiv och vad de anser om att få ett ökat ansvar som brottsförebyggare från nationell tvingande lagstiftning i Sverige snarare än samhällets förväntningar.